Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur växternas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och lundar ljusna, ju mera det lider mot den mörka
årstiden, och till sist skimra i strålande gull. Hur
välgörande verkar det ej, när det grå oktoberdiset
lyses upp av den varma glansen från lindars och
lönnars gyllenljusa kronor, och den gulnade säven
lik en självlysande guirland slår sin ring längs
skogssjöns svartblå vatten. Om man som Linné
tror, att gräsen äga en friskare grönska på bladens
översida for att därmed fägna människans öga,
hur mycket mera skäl att i höstträdens ljusa
färgspel se en reflex av en vänlig skapartanke.
Emellertid har som bekant våra dagars
naturvetenskap en helt annan naturuppfattning än Linnés,
och i det färgskifte, som om hösten äger rum i
lövträdens kronor, ser den nutida forskningen
endast en naturprocess, vilken som alla sådana går
sin gång utan hänsyn till människans önskningar.
Däremot skulle man med ett visst fog kunna
uppkasta den frågan, huruvida icke lövverkets skiftning
om hösten helt enkelt vore ett ålderdomstecken
som när mörkt hår börjar ljusna och slutligen blir
snövitt. Men så enkel är saken icke. Den gula
höstfärgen hos bladen beror ej på någon senil
omvandling av det gröna färgämne, som på våren
och sommaren ger växtligheten dess friska färg,
tvärtom är gulnandet en process, som närmast
faller inom det område av växtens liv, som Linné
kallade naturens ekonomi.
Om man skakar ett grönt blad i stark sprit, så
finner man, att bladet efter en stund avfärgas, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
