Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur växternas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man i större utsträckning först påträffar hos de
högre växterna. De lägre växterna förhålla sig i
detta hänseende annorlunda. Så t. ex. utveckla
mossorna, både blad- och levermossor, gröna blad
och stjälkar även i det djupaste mörker; det samma
gäller om en hel del alger, som på våren fylla
diken och dammar med sin slemaktiga grönska.
Bland de ormbunkartade växterna bilda en mängd
av de äkta ormbunkarne samt dessutom flera
lummerarter (Lycopodium), selaginellor och braxengräs
(Isoëtes) klorofyll även i mörker. En egendomlig
mellanställning intaga barrträden, som även från
den naturliga släktskapens synpunkt bilda en
övergång mellan ormbunkarna och de äkta
blomväxterna. Låter man frön av tall, gran eller cypress
gro i mörker, så bilda de unga groddplantorna
även under dessa omständigheter klorofyll, stundom
så rikligt, att bladens färgton blir djupt mörkgrön.
Låter man däremot en gren på det utvuxna trädet
växa in i t. ex. en bleckcylinder, där det råder
fullständigt mörker, så finner man att de nu utväxande
grenarne frambringa idel vita eller vitgula barr
utan spår till klorofyll. I sin gröna ungdom
förhålla sig alltså barrträden som sina förfäder bland
de lägre växterna, ormbunkarne och mossorna, men
när de blivit äldre, lägga de bort detta opraktiska
slöseri och bli kloka och sparsamma som rosen
och liljan.
De lägre växternas förmåga att bilda klorofyll i
mörker är emellertid även av intresse så tillvida,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
