Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsyra och formalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgöres av en i vatten löslig och lätt flyktig
substans, i själva verket vore blåsyra. Denna förmodan
har sedermera, tack vare holländaren Greshoffs
undersökningar, visats vara fullkomligt riktig: i
fröna, i bladen, i barken och i frukterna av
Pangium finns det blåsyra och det så rikligt att ett
enda träd enligt Greshoffs undersökningar
innehåller omkring 350 gram av detta gift, d. v. s. en
dos, som skulle räcka till att ta livet av drygt
sjutusen människor.
I de levande cellerna förekommer blåsyran icke
i fullkomligt fri form, utan löst bunden vid en
sockerartad substans; denna förening sönderdelas
emellertid ytterst lätt, varefter blåsyran genast
utvecklar sin fulla giftverkan. Med tanke på det
gagn, som växterna i allmänhet ha av gifter, som
de hysa i sina vävnader, skulle man närmast vara
böjd för att uppfatta blåsyran som ett
skyddsmedel mot växtätande djur, analogt med garvsyrorna
och de eteriska oljorna, vilkas skyddande
betydelse numera är höjd Över allt tvivel. Men redan
den omständigheten, att Pangiumträdets blåsyrehalt
visserligen förgiftar kreaturen, men dock ej
avskräcker dem från att förtära Pangiumbladen visar
att blåsyran i detta fall åtminstone icke är något
effektivt skyddsmedel. Härtill kommer att blåsyrans
lokalisation i växten är en helt annan än de
ämnens, vilka som garvsyrorna och de eteriska oljorna
tjäna att göra växten oaptitlig för djuren: medan
dessa senare — av lätt insedda skäl — äro för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
