Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsyra och formalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildas socker, liksom det ungefär samtidigt av
andra forskare fastställts, att formaldehyd även i
djurorganismen kan kondenseras till ett
stärkelse-artat ämne (glukogen). Intressant är även den av
Grafe gjorda iakttagelsen, att medan formaldehyden,
såsom man redan förut visste, är ett ytterst starkt
gift för levande celler i allmänhet, äro däremot de
gröna (klorofyllhaltiga) cellerna märkvärdigt
resistenta mot ifrågavarande ämne; detta tyder också
på att formaldehyden spelar in vid den process,
som under solljusets inflytande normalt försiggår
i klorofyllkornen.
Det tycks alltså, som måste den livlösa materien,
kvävet, vattnet och kolsyran, först förvandlas till
gift för att sedan som byggnadsstenar kunna
infogas i den konstrika arkitektur, som är bäraren
av livet. En underlig väg — lika underlig som
när efter organismens död de socker- och
äggvite-artade ämnena förvandlas till förruttnelsens
stinkande och giftiga produkter, innan de till sist uppgå i
det elementära kaos. Först kaos, så gift, så liv — så
åter gift och så åter kaos, det är den kretsgång,
vartill materien tyckes dömd på vår planet. Den arma
materien — det käns nästan tryggt att veta, att
dess existens i grunden är lika problematisk som
guds egen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
