Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ympning i djurriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lekmannen förstår utan svårighet, att man här står
inför fysiologiska frågor av allra största intresse.
För att ympningar av det nu antydda slaget
skola lyckas är det i allmänhet fördelaktigt, att
såväl det främmande ympstycket som det djur,
på vilket ympningen företages, befinner sig på ett
ungt stadium, så att de ha förmågan att växa.
Sådana avskurna, unga organanlag, kunna, efter vad
man på allra sista tiden funnit, även bringas till
utveckling i främmande näringsvätskor, alltså utan
att ens ympas in på någon annan organism. Redan
för flera år sedan har amerikanaren Harrison, vars
undersökningar på allra sista tiden bekräftats och
förts vidare av tysken Braus, lyckats att ur den
embryonala ryggmärgen på unga grodlarver uttaga
och isolera celler, som han överförde i blodplasma
av samma djur: han kunde då under mikroskopet
direkt iakttaga, huru de ursprungligen runda cellerna,
de s. k. neuroblasterna, växte ut till normala
nervtrådar, som under dessa omständigheter kunde nå
en längd av mer än en millimeter. Sedermera har
Cassel och Burrows i det bekanta
Rockefellerinstitutet (New-York) gjort försök — och även
lyckats — att på samma sätt bringa isolerade
vävnader av däggdjur och fåglar till vidare
utveckling. De förforo så, att embryonala vävnader
utskurna från nyss dödade djur under sträng asepsis
överfördes i en droppe blodplasma av samma djur,
varpå preparatet kittades in i en liten kammare,
som hölls vid kroppstemperatur, och ständigt kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
