Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den känsliga perioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landen, köld- och värmeverkan, kemiska inflytanden,
sätta under denna period vida djupare och
framförallt vida varaktigare spår i växtens organisation än
vad längre fram blir fallet. Dessa förhållanden äro
icke blott från vetenskaplig synpunkt mycket
intressanta, de kunna även, som vi strax skola se
av ett konkret exempel ha en ganska stor
praktisk betydelse.
Våra 2-åriga kulturväxter, ex. sockerbetan, rovan,
moroten o. s. v. utveckla som bekant under första
året endast en bladrosett, som är fäst omedelbart
på den näringsrika, i jorden befintliga rotknölen,
och ur vars mitt det året därpå bryter fram en
högrest, blom- och fröalstrande stam, som suger
upp och förbrukar den i rotknölen magasinerade
näringen. På betfält och i morotsland ser man
emellertid om hösten även ett större eller mindre
antal exemplar, som redan första året skjutit i
blom och kunna användas som fröplantor, men
som äro odugliga som socker- och foderväxter.
Lantmännen ha länge tyckt sig märka, att
ogynnsamma yttre omständigheter, framför allt frostskada,
befordrade uppkomsten av sådana från
lantbrukssynpunkt värdelösa »skjutare», och några försök,
som redan för 30 år sedan anställdes av Rimpau,
visade, att man genom att medels täckning skydda
de unga betplantorna för avkylning under klara
frostnätter, kunde trycka ner antalet »skjutare»
från 7,5 till 3,8 procent. Dessa försök ha nyligen
upptagits av professor Gutzeit i Halle, som brakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
