Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gregor mendels upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gul, så visar det sig, att av dessa bastardungar,
hanarne bli gula, men honorna däremot
spräckliga i svart och gult, en teckning, som man ofta
finner hos marsvin. Hos hankönet dominerar alltså
gult över svart, hos honkönet framträder däremot
en egendomlig ny färgning. Låter man dessa
bastarder para sig sinsemellan, så följa avkomlingarne
fullkomligt den Mendelska klyvningsregeln, blott
med den restriktionen, att bastardhanarne allt jämt
bli gula, bastardhonorna spräckliga.
Från djurriket känner man numera flera olika
exempel på att en egenskap dominerar hos det
ena könet, men är recessiv hos det andra, och
även hos människan tycks i vissa fall en sådan
lagbundenhet äga rum. Detta gäller t. ex.
färgblindheten, som av allt att döma dominerar på
mansidan, men är recessiv på kvinnolinjen. Härav
förklaras det av statistiken fastslagna faktum, att
färgblindhet förekommer 4—5 gånger så ofta hos
män som hos kvinnor, och det blir likaledes
begripligt, varför kvinnor som själva icke äro
färgblinda, men som härstamma från en färgblind far,
kunna lämna lytet i arv åt en del av sina söner:
anlaget för färgblindhet finnes hos dem, men det
är latent, liksom den vita färgen hos en rödblommig
ärtbastard. Även blödaresjukan tycks ärvas
efter samma schema som färgblindheten, ehuru
åtskilligt härvidlag ännu är oklart.
Nära till hands ligger nu den frågan, i vad mån
de Mendelska ärftlighetsreglerna överhuvud taget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
