Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växten och människoögat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man ej i dessa ljuskänsliga partier skulle kunna
konstatera någon motsvarighet till de lägre djurens
ögon, och i själva verket har en av vår tids mest
berömda botanister, professor Haberlandt i Berlin,
trott sig kunna jakande besvara denna fråga. Han
har nämligen funnit, att överhudscellerna hos
ljuskänsliga blad i regeln äga buktade ytterväggar,
vilka verka som ljuskoncentrerande linser, så att
det på den bakre väggen uppstår en skarpt
begränsad ljus fläck, i vissa fall t. o. m. en bild av
föremål i bladets närhet, och han menar, att det
är i dessa hudceller, som ljuskänsligheten eller
riktigare känsligheten för ljusstrålarna riktning är
lokaliserad: när den ljusare fläcken befinner sig i
den bakre väggens mitt, ha de nått jämnvikt, och
då är bladskivan riktad vinkelrätt mot de infallande
strålarna, men så snart den rubbas ur detta läge,
förskjutes den ljusa fläcken, så att den ej längre
befinner sig i mitten, utan mer eller mindre mot
periferien av den bakre väggen, och detta verkar
på det ljuskänsliga plasmat som en retning, vars
verkningar ledas ned i bladskaftet och först
upphöra, när bladets ställning är sådan, att den ljusa
fläcken åter befinner sig i den bakre väggens mitt.
Denna uppfattning, som tillskriver de
ljuskänsliga bladen ett slags sinnesceller, jämförliga med
de lägre djurens ögon, har emellertid utsatts
för en så skarp kritik från vetenskapligt hål), att
det i närvarande ögonblick utom Haberlandt själv
och hans närmaste lärjungar torde finnas ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
