- Project Runeberg -  Nautisk Tidskrift : organ för svensk sjöfart / Årg. XX. 1927 /
2

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Jan. - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 2

NAUTISK TIDSKRIFT

1927

tyvärr icke alla. De som i början av
säsongen slutade sina båtar för året, fingo
nöja sig med dåvarande låga noteringar,
men fingo icke desto mindre bära de
stegrade kolpriserna och de dyrbara,
långa uppehållen i bunkringshamnarna.
Hårt måste det ha varit för dem att ej

få deltaga i galoppen.

*



Det är märkligt att se hur redarne
fördärva läget för sig själva. Så fort det
blir någon fraktökning rusa de åstad och
beställa nytt tonnage och kasta in gamla
upplagda båtar i marknaden för att
förstöra den efterfrågan på lastrum, som
är det enda medlet att hålla frakterna
på en lönande nivå.

Gent emot sjöfolkets och
hamnarbe-tarnes krav stå redarne i enig samverkan,
men när det gäller deras egna
arbetsgivare, befraktarne, är all samhörighet
bortblåst.

En ödets ironi är, att det faktiskt var
gruvarbetarne i England, som
finansierade sjöfartsåret 1926. Strejken
misslyckades, men redarne vunno vad de ej
kunnat uppnå med allt talet om allmän
tonnageuppläggning och redarestrejk.

Om det kommande läget på
marknaden är svårt att profetera. Nu, liksom
under kriget och den närmaste tiden
därefter, är det många, som syssla med
spådomar om sjöfartens framtid. Man har
lite svårt att sätta tro till dessa visa. män

1 ledande ställningar, som så många
gånger spått fel under senare år. Annars
ser det ut som om den samfällda
meningen hos dessa nu är, att botten på
kurvan uppnåtts, frånsett kolstrejken och
dess verkningar. Och väl vore detta.

Välbefinnandet för dem, som arbeta
ombord i fartygen, befäl och
manskap, är mycket känsligt för
fraktbarometerns fluktuationer. Alldeles bortsett
från att de ha större möjligheter att
erhålla drägligare ekonomiska villkor
under tider, då näringen ger skälig
vinst, är livet ombord helt
annorlunda och lättare under goda än dåliga
konjunkturer. Sparsamhet är en dygd,
men den kan drivas till odräglighet,
och det ständiga missnöjet från redarens
bord återverkar på mångahanda sätt på

2

alla ombordvarande ända ned till
däckspojken.

*



Det svenska tonnaget har under året,
trots allt, ökat både genom nybyggnader
och inköp från utlandet.

Vid början av 1926 bestod den
svenska handelsflottan av 2,583 fartyg och
1,420,485 bruttotons. Vid utgången av
november hade antalet fartyg minskats
till 2,570 men tonnaget ökats till 1,442,541
bruttotons.

Ångfartygen ökades från 1,143 om
1,009,934 tons till 1,156 om 1,033,106
tons, motorfartygen från 228 om 297,931
tons till 237 om 302,827 tons,
motorseg-larne från 707 om 51,168 tons till 745
om 52,528 tons, medan segelfartygen
minskades från 505 om 61,452 tons till’
432 om 54,080 tons.

Motorseglarnes ökning har som synes
skett på bekostnad av de egentliga
segelfartygen. Tonnageökningen är dock till
stor del endast imaginär, emedan ett
avsevärt antal seglare ha fått motorer
insatta och överflyttats till den
maskindrivna handelsflottan.

Avgången från handelsflottan har
också varit ganska betydande och många
gamla kända fartyg ha dragit sina färde.
En del ha som vanligt försålts till
utlandet, andra ha förlist eller blivit
uttjänta.

Det är med vemod man ser
segeltonnagets försvinnande från det svenska
fartygsregistret. Men vem kan stoppa
utvecklingen? Det har nu ohjälpligt gått
därhän, att cle gamla långtradarne, som
dock en gång spelat en så betydande för
att icke säga avgörande roll som
kulturbärare och förmedlare av samfärdseln
nationerna emellan, ej längre kunna hålla

de’ maskindrivna fartygen stången.

*



Sju kilometer nedanför Londonbron på
Thames’ södra strand ligger
Greenwich-parken med det över
hela världen kända
Green-wichobservatoriet. Här
har det system, som
sätter navigatörerna i stånd att var som
hälst bestämma var de befinna sig på
jordklotet, sin fasta punkt. Denna fasta

[-Oreenwich-staketet.-]

{+Oreenwich-
staketet.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free