Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. Mars
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
av bolaget var gammal god vän och f. d.
skeppskamrat under många år med den, som
sedan blev så skamligt lurad på sina pengar
och sin anställning. Att personen ifråga efter
avskedandet som befälhavare erbjöds
anställning som styrman igen med nya löften om
snabb befordran, gör blott saken ännu sämre
och visar tydligt rederiets avsikter. Därtill
kommer, att rederiet icke ens ville betala ut
hans tillgodohavande och vad som tillkommer
honom enligt sjömanslagen på grund av
orättmätigt avskedande.
Hur länge skall detta system fortgå, utan att
det göres något däråt? Det heter att världen
vill bedragas, och sannerligen ser det icke ut
som om en hel del befälhavare och styrmän
just skulle bli utsatta för att förlora sina
pengar, vilka ofta erhållits genom lån som
sedermera undergräva vederbörandes ekonomi.
För redarne är det ett synnerligen bekvämt sätt
att skaffa sig pengar för att hålla sina mer
eller mindre fallfärdiga företag flytande. Måtte
ovanstående bliva ännu en varning för
penningplacering utan betryggade garantier i något
rederiföretag. Den här ovan berörda firmans
tillvägagångssätt torde kunna betecknas som
det värsta och mest hänsynslösa, som
förekommit i handeln med befälhavareplatser.
En lurad.
*
Redaktionen känner icke närmare till
förhållandena i ovan relaterade fall, men
det kan icke hjälpas, att någon vidare
medömkan med befälhavare, som trots
alla varningar under de gångna åren
kasta sig in i dylika affärer,
knappast tränger sig på. En person i en
fartygsbefälhavares ställning skall ej
kunna luras av vern som hälst och
isynnerhet ej in på ett område, vilket han
så ofta och enträget varnats att beträda.
Vi instämma med insändaren uti hans
oegennyttiga förhoppning, att hans
meddelade erfarenheter skola tjäna andra till
varning. Men på hans fråga: huru länge
skall detta fortfara, utan att något
göres däråt? måste vi svara, att
befälsföreningen för c :a 18 år sedan startade
en så energisk kampanj och agitation
mot det då florerande systemet, att detta
efter ett par års tid praktiskt taget
upphörde.
Några andra effektiva medel mot
ofoget — sedan detta under senare år ånyo
väckts till liv — än att fartygsbefälet
självt avhåller sig från dylika affärer,
finnas icke. Skojare finns det över
allt. Ger man sig i lag med dylika, får
man vara beredd att göra samma
erfarenhet som "en lurad".
*
Radions popularisering till sjöss.
Herr Redaktör!
Av en händelse kom jag härom dagen över
ett par häften, n :r 1 och 2, av
"Radiotelegrafen", den danska radiotelegrafistföreningens
medlemsblad.
Jag trodde mig i dessa kunna finna en hel
del av intresse i tekniskt avseende, praktiska
rön och erfarenheter i rena yrkesfrågor m. m.,
men blev ytterligt besviken. Detta var ju
emellertid icke något, som i och för sig kunde
ge anledning till kritik från en utomstående.
Däremot blir man betänksam inför det
hämmande inflytande på den trådlösas utbredning
till sjöss, som systematiskt bedrives av
radio-telegrafisternas organisationer.
I de båda förenämnda häftena förekommer
endast klagan på varje sida. Ibland ondgöres
man därför att inte alla andra yrkesgrupper
falla radiotelegrafisterna om halsen och
erkänna dess förtjänster och ofelbarhet.
"Styr-manstelegrafisternas" oduglighet är ett flitigt
använt ämne för denna förening. Över dem
gråter man krokodiltårar i anslutning till
"sjöfartssäkerheten". Man klagar över sig själva
och över sin styrelse. Den enda glada punkt
i hela trycksvärtan är en artikel, som omtalar,
att en snäll och god andre maskinist lagat
generatorn åt en tydligen ej så fullt ofelbar
telsgrafist. Den senare tycks emellertid vara,
av artikeln att döma, en vanlig människa.
Vad värre är, man drar sig icke för att
uppmana’ sina medlemmar till ett fullständigt
spioneringssystem på sådana telegrafister, vil a
utom sin telegraftjänst även sköta något
annat arbete ombord. Eller uppmanar man dem
att endast i nödfall transitera! Vilka
opartiska och hederliga rapporter skola ej inflyta
till vederbörandes centralkontor!
Vidare vilja de fråntaga fartygsbefälet
rätten och skyldigheten att själv utföra
radio-pej lingar under motivering, att endast
yrkes-telegrafisterna förstå signalerna! Som bekant
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0113.html
