Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Apr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
NAUTISK TIDSKRIFT
• 1927
misreperban, väfveri samt blockmakeri och hvad
eljest nödigt vore till seglationens cultur och
til-vext, eftersom folket har anlag derföre". Då
behövde icke stockholmarna skicka till
Holland efter varor för utrustning av sina fartyg.
Visserligen utgör Söderhamn ett förträffligt
faktori, som "nogsamt kommer till sitt flor",
varför det bör väl underhållas, men utan skada
kunde en del överflyttas till Gävle, särskilt
sona järntillgången där är lättare och bättre.
Faktoriet kunde icke allenast arbeta på
krigsammunition utan även på andra artiklar av
järn, trä och läder, såsom t. ex. nu sker i
Arbåga och Örebro. Hade Gävle en
blomstrande sjöhandel kunde även Stockholms
borgare tillgodogöra sig densamma, ty
transporterna till och från Kopparberget, Hedemora,
Sahlberget och Avesta ske lättare över Gävle
än över Västerås.
"Visserligen har K. Maj :t och
fäderneslandet Gud ske lov hittills gjort lyckliga
framsteg till lands och något begynt uträtta till
sjöss, men sjöfarten behöver i alla fall utvecklas
och ytterligare förkofras. På grund häraf vore
det overderligt för sjöfarten, om K. Maj :t
ville i Norden yppa några staplar." En
förbättring av Norrlands lånt- och sjöhandel är
nödvändig, men icke möjlig utan stapel
friheter. Med dessa skulle K. Maj :t locka åter till
riket många av de tusentals svenska sjömän,
som nu tjäna hos våra grannar, i Holland,
England, Spanien, Portugal och kring
Medelhavet.
Författaren föreslår vidare, att vid varje
stapel skall underhållas en mästare, som kunde
lära vårt unga folk att rätt förstå en
kompass och ett sjökort, "att taga högden och
distantias locorum" samt undervisa i annat för
seglationen behövligt. Med andra ord, han
föreslår upprättandet av navigationsskolor i våra
Norrlandsstäder, särskilt Gävle. Bl. a.
uppgives, att vid denna tid mer än 100
gävle-bor voro bosatta utomlands för att idka
sjöfart eller segla med främmande fartyg.
Författaren trodde t. o. m. att det vore möjligt
att uppteckna deras namn. Det stora intresset
för Gävle bör ses ur den synpunkten, att Gävle
var Norrlands största stad, varemot de
övriga städerna endast utgjorde ganska obetydliga
samhällen. I fortsättningen övergår
författaren till de andra Norrlandsstäderna utom
Sundsvall, vilken vid denna tid ännu torde
befunnit sig i vardande.
Den andra stapelstaden bör vara
"Hudwiks-swaldh", särskilt emedan dess invånare sedan
gammalt idkat sjöfart på utlandet och äro
vana därvid. Utomlands funnes dessutom en
mängd sjöfolk från denna ort och vore det
ganska möjligt att locka dem hem därest
förhållandena bleve drägliga. F. ö. har den
omgivande landsbygden och de bakom liggande
upplanden Jämtland och Härjedalen en mängd
varor, som med god förtjänst borde kunna
utskeppas. Dessutom bör icke förglömmas det
kompani, som i Hudiksvall bedriver en
inkomstbringande verksamhet. Samma skäl som
gälla för Hudiksvall motivera, enligt auktors
ringa mening, anläggandet av en stapel i
Härnösand. Särskilt borde därigenom det där
bedrivna, synnerligen givande lax- och
strömmingsfisket kunna förbättras och större
inkomst därav beredas. Dessutom har i
Härnösand av gammalt funnits ett skeppsbyggeri,
vilket man får hoppas ånyo kunde med ringa
kostnad återupprättas; villkoret därför vore
dock, att de ganska talrika invånarna
förnöjdes med friheter.
Den fjärde stapeln borde med fog vara
Torneå "både för att soulagera landsorten
emot den långa vintern der vanker, med
hudar, salt och andre behövlige utländske
varor och för att beneficera det kostelige
jern-bruket som der nyligen är yppat med comode
utförsel och nödig tillförsel". Ävensom bör
staden mer befordra förbindelsen med Norge,
en sak som med tiden skall tillfredsställa både
K. Maj :t och fäderneslandet. Därigenom
kommer även att upptäckas andra vägar "än på
bergen i Norvegen att kjöpslaga så och mera
befästa och populera landet som dit
angränsar och excolera ungdom till seglation". Den
femte orten är "Ulå", som efter denna dag
bör med stor fördel tillåtas upprätta staplar,
emedan den icke endast har ett bördigt land
bakom sig, som behöver sin "cultur" utan
dessutom är så belägen, att däremellan och
Ryssland kan upprättas "en trafique och en
commu-nikation". Vi finna således här en man, nog
förutseende att förstå, att Sverige kunde hava
fördel av förbindelser och handel med
Ryssland. Vårt lands politik under senare delen
av 1600-talet och början av 1700-talet gick
som vi veta ut på att med ryssarna kunde
man endast tala med vapen i hand; vad en
förutseende och smidig utrikespolitik i
förening med en skicklig diplomati kunde ut-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
