Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
som så önskar, garantier för att skälig avgift
må kunna av honom indrivas. Utan att dylik
taxa i vederbörlig ordning fastställts, blir en
avgift, som av lastageplatsägare själv
bestämmes — och som han enligt privaträttsliga
grunder uppenbarligen äger rätt att själv
bestämma — givetvis icke utan vidare exigibel. —
Nu angivna synpunkter gälla i viss mån även
beträffande avgifter i enskilda vattenleder, men
hänsyn bör naturligen därvid tagas till om
allmän farled eller flottled förefinnes eller till
särskilda omständigheter vid vattenledens
utbyggnad. — Beträffande seglationsavgiften å
Vänern påvisas, att denna till sin egentliga
karaktär är att likställa med den statliga
fyr-och båkavgiften. Statens rätt att upptaga dylik
avgift har blott överlåtits på
seglationsstyrel-sen mot det att denna under det allmännas
kontroll omhänderhar säkerhetsanstalterna å
sjön.
De sakkunniga ha låtit verkställa en
beräkning över den totala årliga avgiftsbelastningen
å svenska handelsflottan och därvid kommit till
det resultatet, att denna rör sig om lågt räknat
cirka 25 milj. kronor per år. Härav belöper
omkring 9.4 milj. kronor på svenska hamnar
och resten på utländska hamnar.
Hamnavgifter av varor ha under senare år uttagits till ett
belopp av i medeltal 10.3 milj. kronor årligen.
De sakkunniga påpeka att avgiftsbelastningen
på fartygen utgör mer än 10 % av
brutto-fraktintäkten samt att den väsentligt torde
överstiga nettoinkomsten av rederirörelsen.
Till belysande av de svenska
sjöfartsavgifternas storlek i förhållande till andra länders
sjöfartsavgifter hava de sakkunniga verkställt en
särskild utredning. Av denna synes kunna
dragas den slutsatsen, att avgiftsbelastningen i
allmänhet är störst i London samt att Oslo och
de svenska hamnarna komma därnäst. Det har
vidare konstaterats, att den höga
avgiftsbelastningen i den förstnämnda hamnen särskilt
beror på höga hamnumgälder av lokal karaktär,
medan i de svenska hamnarna och i Oslo det
är de stora beloppen statliga avgifter (andra än
lotspenningar), som medföra, att slutsumman i
mera väsentlig mån skiljer sig från
motsvarande avgiftsbelastning exempelvis i
Köpenhamn, varest några statliga sjöfartsumgälder
— oavsett isbrytaravgift under vintertiden —
icke upptagas.
Emellertid påpeka de sakkunniga att man
icke får draga förhastade slutsatser rörande
den sjöfartsekonomiska innebörden av denna
avgiftsbelastning. Det får nämligen i stort
sett ingalunda anses vara så, att avgiftsbördan
under normala förhållanden bäres av
rederinäringen. Endast under ogynnsamma
förutsättningar vid enstaka resor eller under de
perioder, då fraktnivån i allmänhet är särskilt
låg, torde en större eller mindre del av denna
börda kunna anses åvila sjöfarten. Som regel
sker nämligen genom fraktbetalningen en
övervältring av avgiftsbördan på andra led i
varuförmedlingen och, sett på långsikt, måste
en sådan övervältring av avgiftsbördan liksom
av övriga fartygsomkostnader alltid äga rum,
eftersom ju detta utgör en given
förutsättning för en ekonomiskt lönande drift
överhuvudtaget. Emellertid bör därvid bemärkas,
att det i betydande omfattning undandrager
sig direkt inflytande från redarens sida, när
en sådan övervältring kan verkställas, i det
att frakten — utom i fall av fraktmonopol
eller fraktöverenskommelser — ju är
beroende av det allmänna läget på
fraktmarknaden i varje givet ögonblick. — I den
internationella konkurrensen på fraktmarknaden
kan sjöfartsavgiftsbelastningen knappast
anses spela någon roll, i det att
sjöfartsavgifterna i lika grad drabba inhemska och
främmande fartyg. Här är det helt andra
faktorer, som bliva de huvudsakligen avgörande
såsom avlöningsförhållanden, arbetstid,
retur-fraktmöjligheter m. m. dyl. — Däremot kunna
sjöfartsavgifterna tänkas öva ett avsevärt
inflytande på sjöfartens förmåga att upptaga
konkurrensen med järnvägstransporterna i de
fall, då sådan konkurrens kan ifrågakomma.
Speciellt i vårt land med dess långa
transportavstånd är detta konkurrensspörsmål av
särskild aktualitet.
Utan att närmare ingå på de invecklade
spörsmål, som innefattas i frågan om
över-vältringen av allmänna pålagor vid de olika
transaktioner, genom vilka en varas
förmedling till konsumenten äger rum, ha de
sakkunniga konstaterat såsom ostridigt, att
avgiftsbelastningen i stort sett och i längden
alltid måste komma att åvila konsumenterna.
Vad beträffar konkurrensen olika hamnar
emellan har i den allmänna diskussionen ofta
gjorts gällande, att sjöfartsavgifterna
härvidlag spela en viktig roll. För sin del äro
de sakkunniga av den uppfattningen, att de
egentliga sjöfartsavgifternas betydelse för
hamnkonkurrensen icke bör överskattas. Det
är i själva verket en mångfald andra fak-
6 192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
