- Project Runeberg -  Nautisk Tidskrift : organ för svensk sjöfart / Årg. XX. 1927 /
361

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Aug. - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brev till
(Redaktionen

Segel eller icke segel.

Med anledning av de strider som uppblossa
av och till i fråga om utbildning av det
blivande fartygsbefälet anhålles vördsamt om
plats för nedanstående iakttagelser, tagna
direkt från segelfartyg i dessa dagar.

Inom Sveriges landamären finnas i
skrivande stund två stycken större segelfartyg av den
stoltaste typ som någonsin lämnat skeppsvarv.

Det ena är "Ponape" ex "Bellhouse", cirka
1,900 reg.-tons och f. d. italienskt skolskepp.

Det andra är "Herzogin Cecilie", cirka 2,800
tons och f. d. tyskt skolskepp.

Båda äro hemmahörande på Åland. Det
förra ankom för någon vecka sedan under
segel från Danzig, seglade tätt in under land
söder om Arkö, drejade bi, tog lots ombord
och fortsatte under segel, förbi Arkösund,
direkt till Pampus, lämnande den utsända
bog-serbåten efter sig.

Det andra lättade en vecka senare ankare
vid Drogdens fyrskepp i Öresund, gick under
segel och tog lots två dagar senare vid Bremö
samt seglade därefter direkt till Vifsta varv,
fällde ankare, fick ut en tross, halade till
kajen och förtöjde.

Båda seglatserna bevisa att ej ens en skugga
av kritik kan falla på de båda befälhavarnes
sj ömannakunskaper.

För några år sedan hade jag nöjet att göra
ett besök ombord å "Bellhouse", då den låg i
Stockholm och lossade vete från Melbourne.
Fin och trim var den som en långtradare
egnar och anstår, men väl kommen innanför
relingen slog något främmande emot mig, det var
ej de fina seglarna från min barndom.

Allt var mekaniserat. Något egentligt däck
fanns ej, det var upptaget av stora höga
luckkarmar, ångvinschar och däckshus. Vid varje
märsfall stod en stor handvinsch, mellan
däckshusen löpte gångbryggor, på däckshusen stodo
brassvinschar etc., allt i samma stil. Endast
halvdäck hade något av det gamla över sig.

Nu i dagarne har jag haft nöjet att besöka

"Herzogin Cecilie". Även där mötes man av
något främmande. Storartat och praktiskt, utan
tvivel, men den gamla segelskutan förvandlad
till lastmaskin.

På däck finns ej en plats som befälhavaren
kan kalla sin egen och där han kan sitta och
filosofera och vila upp sig. Vad han gör eller
var han sätter sig är han i vägen för någon
eller något som hör till de penningfabricerande
maskinerna. Således är allt som kunde bjuda
trevnad borttaget. Akterut, där hans halvdäck
egentligen skulle vara beläget, fanns blott en
stor skylt med orden: "Högspänning,
livsfarligt". Jag undrar vad våra gamla hederliga
skeppare skulle sagt om något sådant hade
grinat emot dem, när de kommit upp på sitt kära
halvdäck? Skylten hade nog med ännu högre
"spänning" kommit några kabellängder
akterut, så vida icke någon oskyldig j ungman hade
kommit i "livs fara" för skämtet.

Vad som mest frapperade mig var att
styrrättningen var placerad midskepps. Ratten hade
samma plats som på en ångbåt. På min fråga
hur de då kunde styra bidevind svarades att
rorsmannen får se akteröver på kryssen och
rätta sig därefter.

För över 50 år sedan lärde jag att det var
omöjligt att segla ett fartyg annat än
akter-ifrån, d. v. s. den som hade befälet måste
obetingat ha hela fartyget och segelmassan
framför sig. Och då det i de flesta fartygen var
vanligt att "gubben" även tog ratten i
vändningarne så var det nödvändigt att även den
var placerad akterut.

Jag glömde fråga var den kommenderande
officeren har sin plats vid vändningar, men
antagligen står även han midskepps, i
närheten av rorsmannen, så vida han ej själv tar
rodret, då han nödvändigt måste vara
midskepps.

Nytt folk, nya seder! Segelfartygen äro
liksom segelbåtarne förändrade till
segelmaskiner.

Om man jämför proportionerna mellan se-

361

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free