Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 9. Sept.
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
genomförandet av avsevärdare
förändringar i sjöfartens drift och vad därmed
sammanhör alltid stött på ett envist och
hårdnackat motstånd. Med misstro
betraktas alla nyheter, medan det beprövade
och hävdvunna anses såsom det enda
saliggörande.
Från ångbåtens barndom finner man
också, att det största motståndet mot den
nya uppfinningen restes av sjöfolket, som
med verklig avsky åsåg, hur det fula
och smutsiga »eldfartyget», trots allt,
sakta men säkert banade sig väg
oberoende av vindar och brassar. Att
»landkrabborna» under dessa förhållanden i sin
ordning betraktade »vidundret» med
vidskepelse och misstro är ej att förundra
sig över. Respekten för »sakkunskapen»
var nämligen då långt större än nu, när
ledamöterna i de otaliga »sakkunniga
kommittéer» som utgöra en så betydande
faktor i besluten hos gubbarna på
Helgeandsholmen utses — icke med hänsyn till
vederbörandes fackliga kunskaper på
berörda områden, utan på grund av politiska
åskådningar och meriter.
*
Ett lustigt bevis på det djupt inrotade
föraktet för ångdriften är berättelsen om
den konservative kammarjunkaren Rääf
från Småland, som i riksdagen uppträdde
med ett stort anförande mot ångan som
drivkraft till sjöss.
»Betrakta», yttrade han bland annat,
»ett seglande fartyg. Vilken beslutsamhet
i omdömet, vilken raskhet och kraft i
utförandet inplantas ej hos dess besättning!
Däremot hos ett paddlande fartyg, vilken
uselhet! En eller ett par halvstekta
gryt-eldare.»
Och många år senare, då Göta
kanalflottans första ångare låg förtöjd vid
Riddarholmen, infann sig en dag Rääf för
att hos ångarens unge befälhavare,
André Oscar Wallenberg — sedermera
bekant som Stockholms Enskilda Banks
grundläggare — göra sig underkunnig om
risken att färdas med hans båt. Kapten
Wallenberg gjorde sitt bästa för att
övertyga den gamle försiktige
kammarjunkaren, som slutligen efter stor tvekan
tycktes låta sina betänkligheter fara.
»När tänker herr kammarjunkaren
resa ?» frågade Wallenberg.
»Jag!» utbrast Rääf. »Nej tack min
bäste kapten, jag reser allt landvägen
efter hästar, det var fråga om ett par lårar
med böcker och riksdagstryck.»
*
Ännu 100 år efter omtalade händelse,
när segelfartygen spelat ut sin roll och
vika platsen för »eldfartyget», när man
själv reser på ångbåtarne och knappast
vågar riskera sina koffertar med en
seglare, är respekten för segelmanövern
och vördnaden för dess »fostrande»
egenskaper så stor, att de som ansvara för
navigeringen alldeles glömt att lära sig
något av de »halvstekta gryteldarnes»
yrke.
Befälsföreningens styrelseberättelse lör
1926 avslutades med följande citat av en
dansk författare : »Fölg ei med strömmen,
men fölg med tiden, hvis du vil holde
dig ung i striden. Om strömmen tar dig,
saa kan den sluke dig, gaar tiden fra
dig, kan den ei bruge dig.»
Nyttigt kan det vara att begrunda dessa
tänkvärda ord, när den gamle
kammarjunkare Rääfs eldiga konservatism stöter
i trumpeten i våra dagar.
*
En befälhavare med 40 års sjöpraktik
har tillskrivit the Imp. Merch. Service
Guild med anhållan om
upplysning, vilka
signaler en ångare skall
använda under tjocka i
händelse ångvisslan blir satt ur funktion.
Han hade varit ute för detta missöde
och skickade ögonblickligen efter en
vanlig mistlur, vilken enligt reglementet skall
finnas i reserv ombord. Men han blev
bet på vad slags signal, som vore den
riktiga att avge för ångfartyg under gång
med ett dylikt instrument.
Varje signal med en mistlur, säger han,
kommer att av andra fartyg uppfattas
såsom avgiven från ett segelfartyg. Ett
långt ljud (ångarens vanliga under gång)
måste uppfattas som kommande från ett
segelfartyg för styrbords halsar, och två
långa (stillaliggande ångare) som från en
seglare på babords halsar.
380
När ångvisslan
strejkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0396.html
