Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
våra exportsiffror en ökning från 14 till ISO
miljoner medan importen stigit från 61 till 220
milj. Procentuellt betyda dessa siffror en
ökning från 3 till 12, och 9 till 15 procent resp. av
våra totalsiffror. Att denna kraftiga ökning
delvis beror på det allmänna uppsvinget inom
näringslivet och kommunikationerna förringar
inte den insats som handelskammaren nedlagt på
att öka handelsutbytet — utan dess verksamhet
skulle det statistiska materialet inte visa samma
goda siffror. »Det är inte någon överdrift att
påstå», framhåller statsrådet, »att kammaren
har blivit en oumbärlig länk mellan de båda
folken».
I en rad artiklar av synnerligen sakkunniga
pennor behandlas sedan mera speciella problem.
Amerikanske handelsattachén i Stockholm
skriver om frågan varför Sverige utgör en så god
marknad för amerikanska varor, bankväsendet i
Sverige belyses av bankdir. Ch. Dickson,
pappersindustrien och vår export av trämassa
behandlas lika väl som emigrationen. New Yorks,
San Franciscos, Baltimores och Los Angeles
handelsförbindelser äro föremål för var sin
artikel varjämte såväl Svenska Amerikalinjen som
Johnsonlinjen få sin tribut.
På slutet kommer en intressant exposé över
den jubilerande handelskammarens historia,
författad av dr Johan Liljencrants. I början av
detta sekel var vår handel med U. S. A.
tämligen blygsam. Våra vägar gingo åt andra håll.
Men ett behov av ökade förbindelser och nya
marknader började göra sig alltmera gällande.
Förutsättningarna för att arbeta med framgång
på den amerikanska marknaden voro dock inte
de gynnsammaste. Det krävdes i första hand
organisation. Och det var en sådan Gustaf
Thy-reen ville skapa när han sökte intressera
framstående amerikanska affärsmän, främst sådana
av svensk härstamning för bildande av en svensk
handelskammare i New York. Det goda i
uppslaget vann snart gehör och den 18 mars 1907
grundades kammaren samt trädde i funktion den
1 maj.
I spetsen ställdes en styrelse på nio
medlemmar valda för tre år. Medlemmar av kammaren
skulle vara i huvudsak svensktalande personer
och firmor som ägdes av sådana, ehuru även
andra inom vissa gränser kunde vinna inträde.
Vid starten hade kammaren 58 medlemmar, 31
i Sverige och 27 i Amerika. Verksamheten
ökades snabbt, allt flera förfrågningar inlöpte och
besvarades. Man började också tidigt arbeta på
förbättrande av kommunikationerna mellan
länderna, främst ivrade man för upprättande av en
direkt linje mellan Sverige och Amerika.
Medlingsverksamheten kom också ganska
snart att inta ett brett rum på
arbetsprogrammet. År 1912 måste en särskild kommitté för
dessa ärenden tillsättas. Möjligheterna till
inträde utvidgades och 1914 var man uppe i ett
medlemsantal av 316.
Just när det värsta vägröjningsarbetet var
gjort kom kriget. Sveriges handel med den
europeiska kontinenten och England inskränktes
och Amerika kom att betyda mera än förut. På
ledande håll ansåg man nu tiden vara inne att
vidga kammarens verksamhet, en avsikt som
fick uttryck bl. a. i att namnet nu ändrades till
Swedish Chamber of Commerce of the United
States of America. Styrelsen ökades och man
upprättade agenturer i viktigare handelscentra
därute. Verkställande direktören John Lokrantz
gjorde omfattande resor för att knyta nya
förbindelser och hans ansträngningar kröntes med
framgång. Nya avdelningar upprättades 1916 i
Chicago, St. Paul-Minneapolis, Seattle och San
Francisco. År 1918 var medlemsantalet uppe i
654. Emellertid återverkade det skärpta
sjökriget under en tid i hämmande riktning, men man
sysslade då med förberedelser för den ökade
verksamhet som man förutsåg skulle komma när
kriget en gång väl var över.
Dessa förhoppningar kommo heller inte att
svikas. Depressionen i Sverige under 1921 och
de närmast följande åren gav givetvis kammaren
bekymmer, men så småningom ha förhållandena
åter blivit normala. Arbetet har burit frukt.
När kammaren i juli förra året invaldes i
Internationella handelskammaren hade den nått
upp till full likställighet med liknande
sammanslutningar världen över och dess ledande män
kunde med stolthet blicka tillbaka på det arbete
de två decennierna kostat.
Jubileumsboken ger ett starkt intryck av den
anda i vilken våra landsmän därute gripit sig
an med sina många gånger allt annat än lätta
uppgifter. En aldrig svikande energi, ett snabbt
utnyttjande av möjligheterna, affärsblick och en
stark tro på uppgiftens betydelse har fört vår
handelskammare i Förenta staterna till dess
nuvarande position. Dess propaganda för Sverige
har haft en djupgående inverkan på vår handel i
västerled och därmed även gjort sig förtjänt av
sjöfartsmännens tacksamhet och uppskattning.
Thn.
410
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
