Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. Okt.
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
Det på denna princip byggda frilodet
består av en droppformad apparat av 15
cm. längd .och c:a 110 gr. vikt. Dess
sjunkhastighet har inställts på precis 2
m. per sekund. Lodet har i sin övre ända
två stjärtfenor, vilka säkra den jämna
sjunkhastigheten och vid fabrikationen
tjäna att justera densamma. Vid nedre
ändan befinner sig en rörlig, halvrund
kåpa, vilken utlöser en mekanism, när
lodet kommer i beröring med
havsbottnen. Verkande som mekanismen på ett
gevär, frigör den ett slagstift, som låter
en i lodet inbyggd patron detonera.
Största omsorg har lagts på säkert skydd mot
för tidig detonation. Huvudsäkring vid
transport och lagring är en saxsprint,
vilken borttages först omedelbart före
lödningen. Två vidare säkringar bestå utav
läskpapper, vilka upplösas i vattnet. Dessa
verka alltså säkrande även efter
sax-sprintens borttagande. För att kasta lodet
användes dessutom ett stålrör;
saxsprin-ten drages ut först, när lodet sitter i
röret.
Lödningen är sålunda, ehuru man har
med explosiva ämnen att skaffa,
fullständigt riskfri. Varje apparat kostar 2 kr.
Egentligen bör man ju ha en
mottagningsapparat för undervattenssignalering
för att under alla omständigheter och på
djupt vatten kunna fullt utnyttja frilodet,
men vid utförda praktiska prov har det
visat sig att man väl kan höra
explosionen med blotta örat under lugnt väder
på jämförelsevis djupa vattèn.
Naturligtvis får man inga upplysningar
om bottnen består av sand, sten eller lera.
*
Havets storvilt, i vilket uttryck först
och främst de olika arterna av valsläktet
inbegripas, har ju
hittills i sitt eget element
haft det enda skydd,
som beståtts, men det kan starkt betvivlas,
om ens dessa djur med oceanens vidder
till sin disposition i längden mäkta hålla
stånd mot ett oinskränkt och med alla
teknikens hjälpmedel bedrivet dödande.
En parallell till många på land levande
djurarters utrotning kunde fastmer små-
ningom befaras, och det öde, som redan
övergått Norra Ishavets valar, synes tala
i den riktningen.
Allt emellanåt dyker också frågan om
internationella överenskommelser till
valbeståndets skyddande upp, och det är,
som man kan förstå, de moderna
fångstmetoderna, sådana de utbildats främst av
norrmännen, som giva anledning därtill.
Vilken kraftig beskattning av
valbeståndet, som åstadkommes med de
moderna fångstfartygen, giva uppgifterna
från lyckade expeditioner en aning om.
För litet sedan avgick ett av de stora
norska kokerierna från Nya Zealand till
New York med sitt byte från Rosshavet
för säsongen, 47,200 barrels valolja, det
största, som någonsin lär ha förekommit.
Oljan hade extraherats ur 532 valar —
en kanske mera påtaglig form för
fångstens storlek.
*
Från norsk sida göres gällande, att
farhågorna äro åtskilligt överdrivna, men
det resonnemang, som påståendet bygger
på, har dock knappast giltighet som
fullgott försvar för ett hejdlöst dödande av
valarne, även om det har en viss
sannolikhet för sig. Tillgången på valar skulle
helt enkelt reglera jakten av sig själv
på så sätt, att när ej längre resultatet
inom ett område förmår täcka de mycket
dryga utgifterna, slutar man där och
flyttar till ett annat. Detta existensvillkor
för fångstresorna underskrides emellertid
■—• så säga norrmännen — långt innan
valbeståndet inom det ifrågavarande
området löper verklig fara för utrotning.
Som exempel framhålles, att Congu
Whaling Company beslutat att inställa
fångsten inom sitt hittillsvarande
område. Av detta företag fångades dock
400 valar under förra året, och ehuru
ett liknande resultat kunnat förväntas
under innevarande år, vågade man ej
företaga en utrustning inför risken av en
förlust. Ett annat exempel, som också
skulle stödja denna uppfattning, är att
ett danskt företag planerar fångstresor
till vattnen kring Färöarne. Där ha
valarne nu så starkt tilltagit i antal, sedan
de under en tid varit lämnade i fred,
428
Havets storvilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0446.html
