Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Ankarmuljör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Ankarmuljör— Anomali
18
kare eller kroppen. ~ -muljör, en
fallarm, varmed ett ankare bringas ut från
fartygssidan, då det skall fällas. ~ -nöt,
en fals eller avsats på ankarläggen i
närheten av röringen. Falsen är avsedd
som stöd för ankarstocken, då denna är
av trä. ~ -pynt, den yttersta spetsen på
ankarflyet. ~ -ring eller röring, ring,
som genomgår ankarläggens övra ända,
och varuti kättingen eller kabeln är
fastgjord. ~ -schackel, en lyrformig
järnbygel, som medels en grov bult fasthåller
kättingen vid ankaret, motsvarande
alltså en röring. ~ -sko, ett urhålkat
trästycke, som lägges under ankarflyet, för
att sidan ej skall taga skada av flyet,
då ankaret bogas av. ~ -spel, den
anordning förut på ett fartyg, varmed ankaret
vindas upp. Härav finnas många slag
såsom gångspel med vertikal axel,
brottspel eller bråspel med horisontal axel
samt ångspel, som numera vanligtvis
finnes på ångfartyg. ~ -stek,
fastgö-ringssätt av en kabel i ett ankare. Tåget
klädes först med segelduksremsor, där
det är utsatt för friktion mot ankaret.
Man tager därefter en rundtörn med
tampen genom röringen, varefter man
slår ett halvslag med samma tamp om
fasta parten av tåget och sejsar upp den
med en bändsel till samma part. Man
kan även sej sa tampen till det gjorda
halvslaget, så att tampen beknipes, då
man samsar till steket. ~ -stock, 1) den
del av ankaret, som är vinkelrät mot
läggen, och som tjänar att balansera
ankaret och alltid låta ett av flyna gripa.
Den kan vara av trä och består då av
tvenne eller flera stycken, som ligga
utom läggen, vilande mot ankarnöten,
fasthållna sinsemellan av järnband. Eller
den kan vara av järn och går då igenom
läggen; 2) ett avlångt mjukt rågbröd. ~
-tåget eller tåget, som det kallades förr
i världen, användes i stället för
ankar-kätting ~ -sättning, se ankargrund. ~
-vakt, vaktman, som skall se efter
fartyget, då det ligger till ankars. Särskilt
skall han se till, att ankarlanternorna
brinna klart, samt att fartyget icke
driver. Om så skulle inträffa, skall han
genast varsko förste styrmannen. Vid
kantring av tid i tidvatten, skall han
passa rodret, så att fartyget icke
snurrar runt ett helt varv och oklarar
kättingen, utan svingar tillbaka och håller
kättingen klar. När fartyget anropas,
skall han svara ett tydligt "hallå", och
om han har anledning tro, att det är
någon, som tillhör fartyget, skall han
antingen ro efter den, som ropar, eller
föranstalta om, att han blir avhämtad.
Vakten har sin plats på däck och ej i
skansen, som kan sköta sig själv. ~ öga,
hål i ankarläggen för röringen eller
an-karschackeln.
Ankra eller gå till ankars, låta
ankaret falla i botten och sticka ut kätting,
~ — för spring, sätta fast ett tåg med
ena ändan i ankaret samt taga andra
tampen akteröver, innan man låter
ankaret falla för att sedermera genom att
hala in på tåget ändra fartygets
riktning och skaffa sig lä för båtar och
dylikt på ena sidan. ~ — i hanfot, är att
ankra med två ankare, som äro så
spridda, att kättingarna bilda hanfot.
Brukas, då man har litet svajrum.
Ankar-e, induktor, den del av en
elektrisk maskin, i vilken
induktionsströmmen alstras. Av dylika ankaren finnas
åtskilliga typer, bland annat det av
belgiern Gramme uppfunna ringankaret,
von Hefner Altenecks trumankare, samt
notankare, hålankare m. fi. ~ -kärnor,
järnkärnor (på ett ankare) å vilka
tråd-lindningarna äro anbragta. ~ -lindning,
trådlindningen på en ankarkärna. ~
-reaktion, en förskjutning av nollinjen i
järnkärnan på en induktor beroende på
den strömstyrka, som genomgår
induktorn. ~ -spole, den samling trådar, som
omgiver ett ankare.
Anod, positiv elektrod.
Anoljning, en vapendels bestrykning
med vaselin med därefter verkställd lätt
avtorkning.
Anomali, en avvikning från en vanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
