Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Balansstång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Balansstång—Bardunklyka
42
rets vridande givetvis, vilket har sin
stora betydelse på stora, snabbgående
fartyg. ~ -stång, tvärstycket på
balansmaskin. ~ -tapp, den tapp, omkring
vilken balansstången rör sig.
Balk-ar, grova timmer eller järnpjäser,
som sträcka sig från sida till sida tvärs
över ett fartyg för att hålla sidorna på
deras bestämda avstånd från varandra.
De äro förenade med dessa medelst knän
eller knäplåtar. De tjäna även som
underlag för däck, där sådant finnes. ~
-avstånd, avståndet mellan balkarna i ett
fartyg. ~ -bredd, det horisontala
avståndet mellan långskanterna på en
balk. ~ -bricka, plåtbricka, som
sammanbinder tvärskeppsbalk med spanten
på järnfartyg. ~ -fyllnad, kallar man
de trävaror, som stuvas mellan
tvärbalkarna i trälaster. ~ -fyllning, timmer,
som ligga emellan däcksbalkarna på
träfartyg och giva styrka åt däcket. ~
-klo, ett lossningsredskap, som liknar en
sax. Användes vid hissning av balkar
och räls. ~ -knä, knä eller
krumtim-mer, som uppbär en balkända. ~ -stötta,
stöd under balk, vanligtvis fastsatt på
mitten av balken. ~ -vagare, tjocka
plankor i garneringen på träfartyg och
tjocka plåtar i järnfartyg, som bära upp
balkändarna.
Ballistik, vetenskapen om projektilers
rörelse.
Ballistisk pendel, apparat för
bestämmande av begynnelsehastigheten hos en
projektil.
Ballongfartyg, fartyg, som har
ballong ombord för spanarändamål.
Ballongklyvare, stort, rymligt segel av
lätt duk, som hissas på kappseglare och
även användes som spinnacker.
Balsa, peruviansk sälskinnskanot.
Baltconcerteparti, ett överenskommet
formulär till kontrakt för befraktning
på Östersjön och Vita havet.
Baltiska havet, Östersjön.
Bambuser, dåligt sjöfolk, som endast
användas till hantlangare.
Bank, varje betydligare höjning av
sjöbottnen; tjock molnvägg vid
horisonten kallas även bank. När solen går ner
i bank, brukar man vänta ruskväder
eller hård vind.
Banka fyrarna, skjuta kolen i en
eldstad bakåt mot eldstadsbron och täcka
dem med stybb för att dämpa elden, då
man vill hålla ångtrycket nere. ~ rost,
knacka rosten från järndelarna i
fartyget, en mycket viktig sak å järn- eller
stålfartyg, om man vill bevara dem så
länge som möjligt.
Bar, sandbank, som bildas utanför en
flodmynning eller en hamn. En bar kan
vara permanent eller skiftande och i
senare fallet är den mycket farlig för
navigationen. Läget av en flodbar kan
man vanligtvis sluta sig till genom att
iakttaga formen på stränderna i
flodmynningen. Den sidan, som drager till
sig uppslamning, är flat och den
motsatta sidan brant. Det är långs denna
sida, som man finner det djupare
vattnet och i linje med denna kanal, men
utanför de punkter av landet, som
bilda flodmynningen, ligger baren. Om
båda stränderna äro av samma natur,
vilket sällan förekommer, ligger baren
mitt emot kanalens medellinje. På en
öppen kust tjänar baren som en
vågbrytare och bereder jämförelsevis lugnt
vatten på sin läsida. ~ -djup, det
djupgående, varmed ett fartyg kan passera
en dylik bar. ~ -bareskstaterna,
Marocko, Algeriet, Tunis och Tripolis i forna
dagar. ~ -dun, de tåg av stående riggen
på ett fartyg, som tjäna att stötta en
stångtopp akteröver på styrbords och
babords sidor. De taga sitt namn efter
den stång (fortsättning på mast), till
vilken de höra, såsom förstängbardun
på förmärsstången, förbrambardun på
förbramstången, storbrambardun på
storbramstången o. s. v. Bardunerna
krängas med sin övra ända (i form av
en ögla) över stångtoppen och halas
styva i däck medelst taljrep och
jungfrur, de senare fastgjorda till röst
järnen i fartygssidan. ~ -dunklyka, ett gaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
