Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bordstrall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Bordstrall—Bottenstock
60
från stäv till stäv på ett järn- (stål)
fartyg. Den nedersta raden, närmast
kölen kallas A-stråket, den därnäst
B-stråket o. s. v. upp till huvuddäck eller
skarndäckslisten. Numereringen av
plåtarna börjar vid förstäven. ~ om bord,
sägas två fartyg vara, som segla sida
vid sida. ~ -strall, en två à tre tums
hög ram av trälister, som lägges på
matbordet i sjögång för att hindra
servisen från att falla i däck. ~ -varts,
riktningen inombords emot ett fartygs
sida eller läget i närheten av
densamma. ~ -vartspivot, pivot utåt sidan av
ett fartyg för kanon.
Borealljuset, norrskenet.
Borg, kätting, vari ett större fartygs
underrår äro upphängda, även tåg, som
fastgöras vid andra för att förstärka
dem. I hårt väder brukar man förse
rårna med borgbrassar, stängerna med
borgbarduner o. s. v. ~ -band, järnband,
som fasthåller kättingen, vari en rå
hänger vid masten. ~ -stropp, se borg.
Borr-a sänka ett fartyg genom
borrning. ~ -foder, handtaget, vari man
inpassar ett borr.
Borst-e eller kontaktborste, en av
metallbleck, koppar eller kol bestående
anordning, som upptager strömmen från
kollektorn på en dynamo och meddelar
den till den yttre ledningen. Den
benämnes positiv eller negativ alltefter
den pol, med vilken den står i
förbindelse. ~ -brygga, järnring, i vilken
borstarna till en kollektor fästas. ~
-hållare, den anordning, i vilken borsten
sitter, -pinne, bult, som fasthåller
borst-hållaren. ~ -läge, borstens rätta läge på
en kollektor för undvikande av
gnistbildning.
Boschtändning, magnetisk tändning på
förbränningsmotor.
Botten, kallas inom skeppsbyggeriet
den del av ett fartyg, som befinner sig
under vattnet, då det är lastat. Botten
är också bädden, varpå ett hav, en sjö
eller en flod vilar. ~ -bordläggning,
bottenbordplankorna eller bottenplåtarna
på ett fartyg. ~ -bräda, kallas den lösa
brädan inuti en båt, som ligger ovanpå
kölen. ~ -färg, kan vara av olika slag.
På järn- (stål) fartyg användes allmänt
närmast plåten en rostskyddande
(anti-corrosive) sammansättning och ovanpå
den strykes en färgsammansättning,
som skyddar mot orenlighet av
vegetabilisk eller animalisk beskaffenhet
(an-tifouling). ~ -förhydning,
träbordlägg-ningsbeklädnad med filt och metallplåt.
~ -förstärkning på kanon, den konvexa
delen av en kanon vid tjockändan
inbegripet druvan. ~ -garnering, den del
av inre plankbeklädnaden, som täcker
bottenstockarna. ~ -krän, krän, varmed
vattentilloppet avstänges i rör, som
utmynna i botten på ett fartyg. På
träfartyg hade man fordom en bottenkran,
varigenom sjövattnet släpptes in för att
friska upp det illaluktande
"slagvattnet" (mellan bottenstockarna), som
pumpen ej kunde suga till sig. Det har
berättats om en företagsam skeppare av
den gamla sorten, som brukade
manövrera den kranen bara för att motionera
fartygets besättning vid pumparna. ~
-lag, bottnens beskaffenhet brukar stå
utsatt i sjökorten förkortat sålunda:
grus - gr., gyttja - ga., lera - la.,
mud-der - mr., sand - sd., singels - sgs.,
sjögräs - gs., skal (snäckskal) - sk., slick
-si,, småsten, kisselsten - s. st., sten - st.
~ -mall, mall (modell), varefter
upp-längorna formas i midskeppspartiet på
ett träfartyg. ~ -plåt, stark plåt i
bottnen på ett fartyg. ~ -rev, se rev. ~
-revad märssegelskultje, kallar man
vinden, då den är så hård, att man med
en råseglare måste gå för undra
märs-seglen. Efter nutidens vindmätning
motsvarar det c:a 22 mtr pr sekund. ~
-satssamlare, anordning för
uppsamlande av orenlighet i botten på kärl, där
vätskor förvaras. ~ -stock, ett starkt
böjt timmer, som ligger tvärs över
kölen, är fastbultat till denna och ger
form åt fartygets botten. Den utgör
understa delen av en spantring. I järnfar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
