Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Datum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Datum—Debaklera
92
slutar med en klämskruv, och som utgör
den positiva polen.
Datum (år, månad och dag), skall
utsättas å alla skriftliga meddelanden. ~
-gräns, alla orter på jorden, vilka ligga
på samma meridian, hava middag vid
samma tidpunkt på dagen, det vill säga,
solen kulminerar samtidigt för dem alla
och följaktligen hava de samma urtider.
De, som ligga öster om en viss meridan,
hava, alldenstund solen för dem går upp
tidigare, tiden mera framskriden än de,
som ligga väster om samma meridian.
Vid en longitudsskillnad mellan tvenne
orter av en grad blir tidsskillnaden 4
minuter. Om man alltså reser ifrån
Europa österöver till närheten av
Be-ringssund eller 180° ost, så får man en
tidsskillnad av 12 timmar. Om tiden i
Europa, låtom oss säga Greenwich, är
den 1 jan. 1919 kl. 8 på morgonen, så är
det samma dato kl. 8 på aftonen något
väster om Beringssund för den, som
gjort resan över Sibirien. För den, som
gjort den över Kanada och Alaska, är
tiden den 31 dec. kl. 8 på kvällen.
Frågan blir alltså, vilken datum, som bör
tillämpas på de respektive meridianerna
180° ost och 180° väst, som i
verkligheten är detsamma. Man har då
huvudsakligast fästat sig vid tidräkningens
utgångspunkt. Tillfölje Greenwich’s stora
betydelse i praktiskt sjöfartshänseende
har man antagit dess meridian som
utgångs- eller nollmeridian och sedan har
man låtit den mitt emot Greenwich
liggande halvmeridianen gälla som nautisk
datumgräns. När ett fartyg passerar
denna linje från väster, räknar man
samma dag två gånger, och då man
passerar den från öster, låter man en dag
bortfalla eller hoppar över den. På
grund av de historiska upptäckterna och
besegrandet av de länder, som ligga i
närheten av 180 meridianen, bildade sig
i dessa trakter en egendomligt böjd
historisk datumgräns. Holländarna kommo
västerifrån, spanjorerna kommo
öster-ifrån och båda parterna följde givetvis
sina skeppsdagböcker och de i dem
antecknade tiderna. Man kan lätt förstå,
att på varje ögröpp eller ö i Stilla
oceanen datum under sådana förhållanden
skulle fortfara att räknas, så som de
första erövrarna meddelat. Den
historiska datumgränsen gör i
överensstämmelse härmed en vid kurva västeröver
från Filippinerna av den anledning, att
dessa underkuvades av spanjorerna, som
kommo österifrån, och så länge
Filippinerna nästan uteslutande voro
hänvisade till det spanska Amerika, hade dess
invånare ingen anledning att avvika
från sin ursprungliga från öster
bestämda datumgräns. Efter det spanska
väldets i Amerika sammanstörtande i
början av förra århundradet och sedan
Filippinernas samfärdsel med det
närbelägna fastlandet började gestalta sig
livligare, medförde datumskillnaden mellan
öarna och fastlandet många obehagliga
rubbningar, vilket föranledde en ändring
i datumräkningen. Den ordnades då
sålunda: den 31 december 1844 fick helt
bortfalla och man räknade genast den 1
januari 1845 efter den 30 dec.
Datumändringen försiggick samtidigt på
Ma-rianerna och snart efter på en rad av
ögrupper, och så uppstod den nu
gällande faktiska datumgränsen. Den går
numera ungefär mitt igenom
Beringssund i en kurva, korsar något norr om
50° nordlig latitud 180 meridianen, tills
kurvan passerat Aleuterna, varefter den
drager sig ostvart och sammanfaller med
180 meridianen ända ned till mitt för
Marshallöarna. Därifrån böjer den sig
till Samoa- och Tongaöarna och sedan
den passerat Stenbockens vändkrets, går
den åter ned till 180 meridianen ungefär
mitt för sydspetsen av New Zealand.
Davy’s säkerhetslampa, en i gruvor
mycket använd lampa, uppfunnen av
engelsmannen Davy. Lågan är där
omgiven av ett metalltrådsnät med mycket
täta maskor för att hindra antändning
av gruvgaser.
Debaklera, utrymma en hamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
