Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Farvatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Farvatten—Faxis
142
tjänst; 10) vilken tid exepeditionen
pågår; 11) fartygsavgiftens storlek i francs;
12) rubrik för anmärkningar. Svenska
fartyg, som äro utrustade med
radioanläggning, finnas upptagna i Svenska
Skeppslistan.
Farvatten, 1) segelled eller
vattenränna, där fartyg kunna gå fram; 2)
vattensträckor i allmänhet, som befaras av
fartyg.
Fas, skede, ett föremåls utseende i ett
visst givet ögonblick, om det är
underkastat oupphörliga växlingar, t. ex.
månens olika faser mellan ny och nedan.
Den elektriska fasen eller
växelströmmens utseende i ett visst ögonblick har
Marccni definierat sålunda: när en
växelström eller en oscillerande ström
utför sin rörelse, genomgår den två
fullständiga förändrigsserier, båda av
samma natur men i motsatt riktning. En
dylik ströms fas vid vilket tidsmoment
som helst betecknar vilken del av de två
förändringsserierna, som strömmen vid
tillfället uppnått. Man har enfas eller
flerfasströmmar, men för detta hänvisas
den intresserade till någon lärobok i
elektricitet. ~ -a, hopkoppla två
växelströmmar, så att de komma "i fas" med
varandra. ~ -ankare, se släpringsrotor.
~ -förskjutning, förskjutningen i tid
emellan spänning och strömstyrka i en
växelström.
Faskin, större risknippa. Användes till
fyllnad vid bro- eller vattenbyggnader
eller till fyllning av löpgravar. ~ -kniv,
en större kniv eller huggare, varmed
faskinerna rensas. Användes ock som
sidovapen för underbefäl och manskap.
Fasspäning, spänningen emellan
vardera polklämman och den gemensamma
föreningspunkten av de tre faserna i en
stjärnkopplad generator.
Fast, eller gör fast, kommandoord, att
belägga en ända eller upphöra med
hal-ning. "Fast hiven" kommenderas, då man
skall upphöra att hiva på ett spel eller
en vinsch. Fast betyder även fastgjord.
~ -a dammar, sammanfogning av två
timmer bredvid varandra, genom att det
ena är försett med upphöjningar och
det andra med motsvarande
uthugg-ningar. ~ -a kölen, den inre delen av
kölen till skillnad från löskölen. ~ -a
kölsvinet, den undre delen av ett
kölsvin, då det består av två timmer i höjd.
~ barlast, på segelfartyg brukar man
för att slippa intaga barlast eller, då
man för trälaster, behålla permanent en
viss mängd sten ombord, som täckes
med bräder. Under inga omständigheter
bör denna kvarligga mera än 3 à 4 år
å rad, utan att man lämpar undan den
och undersöker garneringen. Ej heller
bör man lägga barlast mellan
bordläggning och garnering, som man ibland kan
få se. Det är oklokt för att ej säga
brottsligt, fast det kanske ej står i
någon förordning. På lustjakter brukar
man hava blytackor till fast barlast. ~
bogspröt kallas det, då bogspröt och
kly-varbom äro i en längd. Det har den
fördelen, att man slipper rigga in eller ut
den senare i trånga hamnar. ~ fyr, är
en fyr, som visar stadigt vitt eller
färgat sken. Den betecknas i sjökort
med ett F. ~ fyr med blänk visar ett
stadigt sken, regelbundet avbrutet av
blänk eller blänkar med korta
mörkperioder. Betecknas i sjökortet med F. m.
b. ~ -makare, kallas de grövsta
förtöjningarna vid ett skeppsvarv. ~ part på
en talja är den del av taljelöparen, som
är fastgjord till ett av blocken. ~
-sätt-ningsknap, se knap.
Fatalier, en i lag föreskriven tid,
inom vilken något måste fullgöras.
Fata morgana, se hägring.
Fatlänga, en lång stropp av tåg eller
en kätting med en flat hake i vardera
ändan, som användes vid lastning eller
lossning av fatgods. De senare kallas
även löshakar eller kanthakar.
Fautefrakt, skadeersättning, som
be-fraktare måste utgiva till redare för
befraktat men ej utlämnat gods.
Faxis, tvenne hårt tvinnande kabel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
