- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
173-174

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förstklassigt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Förstklassigt—Förtöj ningsshackel

174

som på handelsfartyg har högsta befälet
i maskinen. Han sorterar icke desto
mindre under kaptenen i disciplinära
och ekonomiska frågor. ~ -stklassigt, det
som ej kan vara bättre. ~ -stycka segel,
sprätta upp gamla, slitna eller trasiga
dukar ur segel och sätta dit nya. ~
-stäng eller förstängsstagsegel,
trekantigt segel på förstängstaget (innanför
klyvaren). ~ -stängstag, tåg eller
stållina, som stöttar förmärsstång eller
förstång till bogsprötet. ~
-stärkningsband, band i segel i närheten av buken
där påfrestningen är stor. ~ -stäv,
fartygsskrovets främsta del. Den är
fogad till främre delen av kölen och
utgör en fortsättning av denna förut
och uppåt. På träfartyg består den av
två eller flera stycken timmer, antingen
sammanlöpande i jämn tur med kölen,
mot vilken den bildar en trubbig
vinkel och är i så fall förenad med denna
genom en långlask, eller är den
hop-tappad ävenledes under trubbig vinkel
med kölen, förstärkt med s. k. svälj ärn
och genomgående bultar. Förstäven
tjänar till fäste förut för bordläggningen
och bidrager att förstärka fartyget. På
järnfartyg är förstäven av järn (stål),
smidd i en eller två längder och något
tjockare nedåt än över vattenlinjen. Den
är fästad med kölen genom en lask, som
skall vara 3 gånger så lång som kölens
djup. ~ -stävsföljare, förekommer
endast på träfartyg och är ett på
förstävens akterkant (inombords alltså)
fastbultat förstärkningstimmer, vars nedre
ända laskas till översta resningsknäet
förut. ~ -stävsknä, krumtimmer, som
sammanbinder kölen med stäven. ~
-stävsspunning, se spunning. ~ -stävens
fall, dess lutning. ~ -sumlighetsklausul
(negligence clause), bestämmelse i
certe-parti. Den engelske författaren d:r T. E.
Scrutton, Barrister at law, skriver
härom: Domstolarna hava en benägenhet
att tolka detta och liknande undantag
starkt emot redarna. De vilja ej skydda
dem för följderna av deras personliga

försumlighet att tanklöst tillsätta en
försupen och oduglig befälhavare eller
genom att giva order om, att fartyget
ej får använda lots m. m. ~ -sänka,
nithål försänkas genom att kanterna till
hålet uppborras, så att nitskallen faller
in i plåten och lämnar en jämn yta. ~
-sänkningsborr, verktyg, varmed nithål
försänkes. ~ -timring, alla timmer, som
utgöra skelettet till ett fartyg, innan
bordläggningen tager sin början. —
-toft, främsta roddbrädan i en båt. ~
-toning, avbildning av en kust, såsom
den synes från sjön på långt avstånd.
Den är till stor vägledning vid
angörande av land. ~ -topp, fockmasten med
dess tillbehör. ~ topp och tackel, eller
för tackel och tåg, brukar man länsa,
då segel ej kunna föras. Gamla sjömän,
som varit med om riktiga stormar, hålla
dock före, att man hellre skall ligga bi
i en storm än länsa, då sjön går mycket
hög. Och det ligger någonting käckt
bara i tanken att inte vända ryggen åt
en fara. I övrigt måste man medgiva,
att här som i allt annat "circumstances
alter cases". ~ -töja, göra fast ett
fartyg till land eller till bojar eller medelst
ankaren. ~ -töjning, tross, kabel eller
kätting, varmed ett fartyg är förtöjt. ~
-töjningsankare, ankare, som alltid
ligger på sin plats för förtöjning av
fartyg. ~ -töjningsboj, en boj fästad vid
förtöjningsankaret och varuti man
fast-gör förtöjningsända. Brukas mest för
lustjakter. ~ -töjningsklys, järnfodrat
hål i sidan av ett fartyg ovan däck,
varigenom man leder ut förtöjningar. ~
-töjningslekare, en lekare, som utanför
klyset på ett för två ankaren liggande
fartyg förenar kättingar för att hindra
dem från att sno sig om varandra och få
törnar, vilket eljest är lätt gjort, i
synnerhet i tidvatten. ~ -töjningsplats, plats,
där man förtöjer fartyg. ~
töjnings-pollare, se pollare. ~ -töjningsring, svår
ring i kaj, varuti man fastgör ett
fartygs förtöjningar. Se moring. ~
-töj-ningsschackel, stor järnbygel med bult

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free