Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Knyttels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Knyttels—Kohärer
260
Knyttels, korta av två eller tre
kabel-garn hopslagna tågstumpar, som
användas till upphängning av tågbukter,
in-fångning av parterna i en stående talja
m. m.
Knä, ett krumtimmer eller järn av
vinkelform, som förenar vissa
byggnadsdelar i ett fartyg t. ex. balkar med
väga-re, stävar med bordläggning o. s. v. Ett
järnknäs olika delar benämnas:
armarna, vinkeln och tån.
Knäck, 1) i ankarkättingarna har man
knäck, när den ena ligger en törn om
den andra, då båda ankarna äro ute;
2) brytningen i spanten akter ut på
låringen. ~ -list, list av trä eller
halvrundjärn under akterspegeln. Den
sträcker sig vanligtvis fram ett stycke på
vardera låringen.
Knärör, böjt rör.
Knävelstek, två halvslag med en
extra törn emellan dem som bekniper
den stående parten. Rolling hitch, på
engelska.
Knävring, en kort tågstump med öga
i ena ändan och en träpinne eller knop
i den andra. Användes som stropp att
hänga upp bukter av tåg, brassar
m. m.
Koben, en kort järnstång, vars ena
ända är bred och kluven och den andra
spetsig. Användes vid baxning,
losstagning av spik o. d.
Kobrygga, den emellan gångborden
samt stor- och fockmasten varande delen
av ett däck, där fartygets större båtar,
diverse rundhult etc. förvaras. Den
täckes ibland av ett "kobryggssegel". De
knektar, som uppbära galgarna, varpå
kobryggan på vissa fartyg vilar, kallas
kobryggsknektar.
Kock, den av besättningen, som har sig
anförtrodd matlagningen. Förr i världen
åtminstone var han ansvarig för att
maten lagades ordentligt, och att köttet och
fläsket icke koktes för mycket i akt och
mening att få ut så mycket fett som
möjligt för kockens privatförråd. På
örlogsfartyg fordrades stor renlighet av koc-
ken, men på handelsfartyg tog man ofta
förr i världen den smutsigaste och minst
lämplige av pojkarna härtill. Kocken
var alltid hjälten vid fockskotet,
likasom stewarden hade storskotet på sin
lott vid vändningar. ~ -smat, är ej det
mer eller mindre ätbara prov på sin
matlagningsförmåga, som en skeppskoek
presterar, utan ett biträde till den
ordinarie "kastrullkommendanten".
Benämningen härleder sig från det engelska
mate, kamrat.
Kod, se signalkod och telegraf kod. ^
-ringare, se undervattenssignalering.
Koefficient, det tal i algebran, som
angiver antalet av lika stora termer eller
den siffra, som står före bokstaven.
Koercitiv kraft, motståndet hos järn
och stål mot den magnetiska
induktionen, och den kraft, varmed det
sedermera bibehåller sina magnetiska
egenskaper.
Koff, flatbottnat holländskt eller tyskt
fartyg med fyllig bog och akter samt
lågt fribord. Har svärd på sidorna för
att minska avdriften vid
bidevindseg-ling.
Kofferdifartyg, av holländska ordet
koopvaardij, köpenskap. Härav har man
benämningen kofferdikapten,
kofferdi-flagg, "till kofferdis" o. s. v.
Koffernagel, tjock trä- eller järnpinne,
som sitter i hålen på nagelbänkarna vid
relingen eller runt om masterna för
fastsättning av det löpande godset.
Disciplinen på amerikanska fartyg
uppehölls huvudsakligast förr i världen med
järnkoffernaglar.
Kogger, ett hanseatiskt krigsfartyg.
Kohärer eller Branleys rör, ett
instrument för upptäckande av elektriska
vågor. Den grundar sig på de
elektromagnetiska vågornas verkan på det
elektriska ledningsområdet hos pulver
eller filspån av metall. Kohärern
består av ett glasrör fyllt med filspån
inlagt emellan två metallelektroder. Röret
inkopplades i en strömkrets med ett
galvaniskt batteri och en känslig galvano-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
