Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Länka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Länka—Löpande
328
till förkant av förstäven på lika
djupgående.
Länka in, se korta in på.
Länk-kulor, två kulor förenade med en
kätting eller en stång, avsedda att
slungas ut och fördärva riggen på ett
fientligt fartyg. ~ -rörelse, se
excenterrö-relse.
Läns, 1) fri från vatten i fartyget;
2) segling fördevind. ~ -a, pumpa läns
eller slå läns, arbeta med pumparna, tills
smällarna avtaga och vattnet fradgar
sig. L. S. läns skepp bör inskrivas var
vakt i skeppsdagboken. ~ undan, styra
så att vinden hålles rätt akterifrån. ~
för topp och tackel, styra för akterlig
storm med alla segel fastgjorda. ~
-ejek-tor, apparat för länsning av mindre
fartyg. ~ -ledning, rörledning från
lastrummen eller vattentankarna till
maskin för länspumpning. ~ -port,
stormport. ~ -pumpar, särskilt inrättade
hand- och ångpumpar, ejektorer,
maskinpumpar m. m., som finnas dels på
däck dels i maskinrummet.
Läpp, en träklots av hakform,
fast-spikad på reling eller på vissa rundhult
för att tjäna som avhåll vid halning.
~ i lask, se lask.
Lärkträ, segt träslag av Pinussläktet.
Användes i skeppsbyggeriet.
Läska en kanon, rengöra dess lopp. ~
Läskbalja, en balja för
rengöringsändamål. Tillhör ett krigsfartygs
batteriutredning.
Läst, gammal viktenhet för fartyg. En
svår läst utgjorde 18 skeppund
stapel-stadsvikt och 14 skeppund, 8 lispund
vik-tualievikt. En nyläst var 100 centner
och en centner 100 skålpund.
Lätta ankar, hiva upp ankaret från
botten. ~ på ett tåg, giva efter, så att
det ej står styft. ~ på, (om tjocka)
klarna. ~ på rodret, att då man hållit rodret
över åt ena sidan en stund, låta det gå
tillbaka.
Lätt-vattenlinjen, linjen som bildas av
vattnet runt fartygsskrovet, när det
lämnat stapelbädden utan rigg och inventa-
rier. ~ -matros, tjänstegraden närmast
under matros på handelsfartyg. En
lättmatros skall kunna nästan detsamma
som en matros med undantag av
segelsömnad och svårare riggningsarbeten,
alltså styrning och kompassen,
segel-fastgöring, segelunderslagning,
nedrigg-ning av stång och rå, upptagning av
samma, splitsning, knopning, klädning,
revning, med ett ord alla enklare
arbeten, som förekomma på ett segelfartyg.
Löda, sammanfoga metallytor medelst
någon mera smältbar metall eller
metalliskt cement. Härtill användes lödkolv
eller lödbult, som upphettas på slaglod
eller snällod. Slaglod innehåller till
största delen koppar och zink eller bly
och användes till starka fogar. Snällod
är en legering av tenn och bly och
användes, där ingen särskild styrka är av
nöden. Lödsalva är ett ämne, som
består av pulvriserat snällod, blandat med
lödvatten, som anbringas i ett tunt
lager på fogen och medelst kolv eller
löd-lampa uppvärmes, tills lödmetallen
smälter.
Lödder eller löddra, tågring som
anbringas på visst ställe i lik på segel i
avsikt att däri fästa tåg, som hör till
seglets utrustning, såsom skotlödder,
fallödder, halslödder, bolinlödder,
rev-taljelödder, nocklödder etc. I löddern är
vanligtvis en kaus inbänd eller intersad.
Löjtnant, officer i rang närmast
kapten. Han kan föra befäl å tredje
klassens fartyg. På större fartyg äro många
löjtnanter kommenderade, och
officersfullmaktens datum är avgörande för
deras inbördes rang.
Lön, se hyra.
Lönn, ett mycket vackert träslag för
inredningar av salonger.
Löpa, gå med god fart. ~ av stapeln,
se stapellöpning. ~ (om segel) fara
utefter det stag eller den lejdare, till
vilken seglet är litsat. ~ ut, fara ut. ~ -nde
dagar, lastnings- och lossningsdagar,
där genom överenskommelse sön- och
helgdagar äro inbegripna. Överliggeda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
