Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nitmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Nitmaskin—Norra
374
let vari niten sättes. Hål som icke
passa emot varandra, då två plåtar skola
nitas tillsammans, kallas halvblinda hål.
~ -maskin, drives med komprimerad luft
och användes vid nitning. ~ -ning, härav
finnas olika slag såsom enkel, dubbel,
tredubbel, och parallellnitning. ~ -stans,
verktyg att forma skallen på en nit. ~
-tång, tång varmed man hanterar heta
nitar.
Nivå, vågrät, jämnhöjd, vattenpass.
Nock, yttersta ändan av en rå, bom eller
gaffel. ~ -bändsel, den bändsel varmed
ett segels övra hörn är fast gjort till en rå
eller gaffelnock. ~ -gast, den av
besättningen som lägger på nockbändseln,. då
seglet slås under. Sitter grensle över
nocken, och då han arbetar, använder
han drejare, icke märlspik ~ -gårdingar,
tåg som äro fastgjorda i stående liken
på ett råsegel, och varmed denna del av
seglet halas upp, då det skall bärgas. ~
-klamp, träklots på en rå- eller
gaffelnock för att hindra nockbändseln att
glida. ~ -lödder eller nocklöddra, den
ögla av tåg som sitter i liket vid övra
hörnet av ett rå- eller gaffelsegel ~
-pert, tågbukt under en rånock att stöda
fötterna mot. ~ -sejsing, beslagssejsing
för fastgöring av nocken på ett segel. ~
-talja, talja som hänges på en rånock
som hisstyg.
Noder, de punkter i en planets bana,
där den skär ekliptikan. Punkten, där
den passerar från syd- till nordsidan av
ekliptikan, kallas uppstigande nod och
den motsatta nedstigande nod.
Nollkrysspant eller nollspant, det
spant (revben) i ett fartyg som är
beläget vid fartygets största
tvärskeppssektion. Det betecknas med
Nominell hästkraft, se hästkraft.
Nonie eller vernior (efter Peter Nonius,
som på mitten av 1500-talet framlade
principen för nonien. Sedermera
förenklades den av Pierre Vernier 1631).
Den är en graderad båge vid ena ändan
av alidaden på ett reflexionsinstrument.
Den är koncentrisk med limben, och dess
nollpunkt sammanfaller med
nollpunkten av limbens gradering.
Nord, det väderstreck som är motsatt
till solen, då den är i meridian eller kl.
12 Om natten finner man norr i
närheten av Polstjärnan. ~ -atlanten, Norra
Atlantiska oceanen, skiljer Europa och
Nordamerika och räcker ned till
ekvatorn. ~ -atlantiska ostströmmen, se
Golvströmmen. ~ -ost- och
nordvästmon-sun, se monsun. ~ -ostpassaden, se
pas-saderna. ~ -ostpassagen till Stilla havet
eller runt om norra Europa
fullbordades i följd för första gången 1878—1879
av professorn friherre A. E.
Nordenskiöld ombord å "Vega", som fördes av
dåvarande kaptenen i Kungl, flottan
sedermera amiralen Louis Palander av
Vega. Passagen brukar man dela i tre
delar näml.: från Archangeisk till
floden Lena, därifrån till Ostkap, sedan
runt Tschukotskoi till Kamtschatka och
Japan. ~ -polen, den punkt på jordens
axel som ligger 90° norr om ekvatorn.
Torde ännu vara oupptäckt ~ -sjöfart,
härmed menas fart ej bortom 61° nordl.
latitud (Bergen i Norge) 11° västlig
longitud (Irlands västkust) och 48°
nordl. Latitud (Brest).
Normalkompass, standardkompass, den
kompass efter vilken man navigerar på
större fartyg. Den bör därför vara
placerad på en plats ombord, där den
endast kan bliva utsatt för fartygets
allmänna magnetiska karaktär och icke
påverkas av några speciella järnmassor i
dess omedelbara närhet, alltså helst på
övre bryggan. Härmed har man även
den största utsikten att pejla föremål
utan att i nämnvärd grad störas av
mellanliggande fartygsdelar.
Normalslid, slid utan överskott och
som lämnar tillopp av ånga på pistonens
ena sida och avlopp på den andra under
pistonens hela slag. Den användes mest
för igångsättning av hjälpmaskiner
såsom styrmaskin, ångspel, o. s. v.
Norra ekvatorialströmmen, denna
märker man först långt in på passadområ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
