Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Propelleraxel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Propelleraxel—Pryl
410
kilar, sora passa i spår i
propellercent-rum och motsvarande spår på axeln. På
en, del axlar är propellern försäkrad med
en tvärkil. Propellern kallas höger- eller
vänstergängad, allt efter som
skruvgän-gan går från vänster uppöver åt höger
eller som i senare fallet från höger
uppöver åt vänster. ~ -axel, den axel, som
utgör avslutningen på axelledningen i ett
fatryg, och på vars yttre ände propellern
är fästad. Vid främre änden är den
försedd med en kopplingsfläns, varmed den
medelst skruvbultar kopplas till en
liknande fläns på mellanaxeln. Den aktre
delen av propelleraxeln är konisk och
kallas gemenligen "konan". Den är
utanför propellern försedd med en gänga
med mutter, som cementeras för att ej
arbeta sig av. ~ -brunn, en trumma på
fartyg med hjälpmaskin akter om
akterstäven, där propellern hissas upp, då
man endast vill använda seglen till
fartygets framdrivande. ~ -hylsan, den tub
av järn, stål eller metall, som fästes till
akterstäven eller till särskilda
axelbärare (på dubbelpropellrade båtar) och
varigenom propelleraxlarna leda. ~
-hylsgland, tätningsbox till
propellerhylsan. ~ -nav, centrum eller den
runda kropp, varifrån propellerbladen
utgå. ~ diameter är diametern till den
cirkel, som bladens yttre ändar
beskriva under rotationen. ~ glidning är
skillnaden mellan den väglängd, som
fartyget skulle tillryggalägga för varje
varv av propellern, om vattnet icke
gåve efter, och den verkliga. Vid väl
konstruerade propellrar är den 8—12 %.
-stigning är den väglängd propellern
skulle förflytta sig under en
omvrid-ning, om den rörde sig i en fast massa
i stället för i vatten. ~ -ram, den del
av akterstäven, som utgöres av
propellerstäven, skäddan och roderstäven. ~
-öppningen, det öppna rummet inom
propellerramen.
Proportionallogaritmer. Till lättnad
vid proportioneringarna eller i och för
uträknandet av sådana analogier, genom
vilka himmelskropparnas elementer
finnas för andra tider än de i efemeriderna
utsatta, användas
proportionallogaritmer.
Propphylsa, proppkontakt, proppström-,
ställare, benämningar på
kontaktanordningar å elektriska ledningar.
Protest, anmäles hos notarius publicus.
Prov å järnmaterial etc., se
Sjöfartssäkerheten Malmén, del II. ~ -arrör,
manometerrör. ~ -belastning och
prov-förrättare, se prov.
Proviant, livsförnödenheter.
Befälhavaren skall tillse, att sådan finnes i
tillräcklig mängd för resan. Själv är
alltid bäste drängen. Uttrycken
proviantförråd, proviantfartyg, proviantrum
torde ej fordra någon förklaring.
Provisorisk, tillfällig.
Provkranar, förutom pannglas finnas
för ytterligare kontroll av vattenståndet
i en ångpanna s. k. provkranar. De äro
fästade så, att den nedersta sitter i höjd
med lägsta vattenståndet i pannan, den
mellersta mitt för normalvattenståndet,
och den översta i höjd med högsta
vattenståndet.
Provningscertifikat å järnmaterial till
fartygsbyggnader utfärdas av
fartygsinspektör (Statens), som erhållit
kommers-kollegii bemyndigande, se Malmén,
Sjöfartssäkerheten, del II.
Provningsreglemente, se
provningscertifikat.
Provtur, den resa som ett fartyg gör,
innan det godkännes och övertages av
köparen eller beställaren. Man brukar
kalla det "att gå på milen", emedan
distansen fÖr provet är uppmätt till en
nautisk mil. Märkena, emellan vilka
fartyget går, utgöras av ensmärken och
medelvärdet av tiderna under några
turer fram och åter tages. Kolförbrukning
och fullf artsprov företagas vanligtvis
samtidigt.
Prydnadsknopar, knopar som
användas på fallrepståg, styrrep, pytsstroppar
m. m.
Pryl, ett spetsigt verktyg av stål eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
