Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Roderkvadrant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Roderkvadrant—Rorlås
438
rortapparna äro fästade, för att haka
fast i de på akterstäven i ror järnen
anbringade rormaljorna. Övre delen av
hj ärtstocken leder genom rortrumman
upp till däcket eller halvdäcket. Den
översta delen av rodret eller, som det
heter, rorhuvudet, är fastsatt till
rorpin-nen. Rodret består vidare (då det är av
trä) av uppklotsningen, som är
fastbul-tad till hj ärtstocken och bildar rodrets
bredaste del. Järnroder äro antingen
enkelplåtade eller dulSbelplåtade.
Plåtarna äro då nitade till den smidda
roderramen. Ångfärjor, som gå direkta
turer på korta distanser, bruka hava
roder i båda ändar för att slippa vända.
De äro vanligtvis balansroder. ~
-kvadrant eller rodersegment, en
järnkonstruktion i form av en cirkelsektor,
fastsatt vid hj ärt stocken och i periferin
försedd med tvenne spår, vari
rorkättingar-na ligga. ~ -stäv, den delen av
akterstäven, vid vilken rodret hänger på en
ångare. ~ -telegraf, en till styrledningen
kopplad axel med visare framför
reservratt, angivande styrrattens läge på
kommandobryggan.
Rollers, rullare, engelsk benämning på
en svår dyning, som förekommer på
öppna havskuster och särskilt vid
Ascen-sion, St. Helena och Fernando Noronha,
där de äro mycket våldsamma,
isynnerhet under februari månad. Orsaken till
deras uppkomst har varit mycket
omtvistad, men nu tycks man ha blivit
ense om, att de bero på avlägsna cykloner,
som sätta havet i dallring. Denna
fort-sättes i allt större cirklar och visar sig
först på vattenytan, sedan den mött
något hinder eller en uppgående
bottenformation. Det egendomliga är, att
rollers förekomma på ställen, dit ingen
vind når, t. ex. i fullt skyddade vikar.
De komma utan föregående varning.
Havet kan ligga lugnt eller blott krusat
av en lätt bris, då plötsligt en svallvåg
visar sig rullande mot land. Till en
början rör den sig med svårighet, tills den
slås sönder mot de yttersta skären eller
de uppgående grunden, då den växer i
omfång och styrka. Våg pressar på våg,
rullar mot stranden och bryter sig under
ett bedövande dån mot densamma,
slungande framför sig formliga vattenfall.
Romb, snedvinklig parallellogram med
alla fyra sidorna lika stora. ~ -oid,
snedvinklig parallellogram, där endast de
motstående sidorna äro lika stora.
Rond, inspektion.
Ror-gång, tjänstgöring vid ratten. ~
-gängare, den av besättningen, som har
sin tjänstgöring vid rodret. Uttrycket
har en mera inskränkt betydelse även,
nämligen långlöts på reguljär
kustångare. ~ -hakar, se rortappar. ~ -huvud,
översta delen av rodret. Hj ärt st ocken
på ett fartyg är numera ofta kopplad
tillsammans med rodret medelst flänsar. ~
-häl, understa delen av rodret. ~ "Ror i
lä", eller endast "lä" kommenderas, då
man skall stagvända. Försegelsskoterna
firas då av för att underlätta fartygets
lovning. ~ -järn, beslagen på ett roder.
~ -krage, (på träfartyg) en
segeldukskrage, som är fastspikad runtom lij ärt st
ocken ovanför rortrumman, för att hindra
vatten att tränga in på akterdäck. ~
-kult, rorpinne, den hävarm varmed
rodret vrides. Den är krängd över hj
ärtstocken med en ögla eller, som på
småbåtar, stucken igenom rodret. ~ -kätting,
den kätting varmed rodret, rorpinnen
el-lre rorsegmentet vrides. Den består
antingen av en enkel kätting, skuren
genom block, huggna bordvarts och med
tamparna fästade i rorpinnen, en på
vardera sidan, sedan den lagts några varv
om rattstocken eller, som på de flesta
ångare, av en svårare kätting liggande
i spår på rorsegmentet och ledande till
kommadobryggan på rullar och genom
block. ~ -lampa, ett järnstycke, fästat
vid akterstäven, för en av rortapparna,
att vila på för att förekomma för stark
f rest ning på rormaljorna. ~ ledning, se
styrledning. ~ -lås, klots, fastsatt i
rodrets för- och sidokant under den rortapp,
som är närmast över vattnet, då fartyget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
