- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
445-446

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Råband ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

445

Råband—Rät

446

överbramrå,storröjelrå och storskejselrå.
Skyskrapan, som sitter ovanför skejseln,
förekommer numera ytterst sällan. På
krysstoppen heter underrån beginerå.
Därefter som vanligt, kryssundermärsrå,
kryssövermärsrå, kryssunderbramrå,
kryssöverbramrå, kryssröjelrå,
krysskej-selrå etc. Fasta rår såsom underrår,
undra märs- och undra bramrår äro
fästade midskepps till masten med en bygel
med rörlig arm, som medgiver råns
toppning och brassning (inriktning i
horisontal eller lateral riktning). Rår, som
hissas, äro fästade runt masten med en
rack, s. d. De styras av toppläntor och
brassar samt hissas medelst fall. ~
-band, kabelgarn, varmed litsliket på ett
segel fastna jas till sitt jäckstag. ~
-bandshål, hål invid råliket på råsegel
för råb anden. ~ -bandsknop, är
detsamma som revknop och motsatsen till
käringknop. ~ -hangare, se kardel. ~ -hult,
i plankgången av bordläggningen mitt
för övra däcks vaterbord, eller översta
plankgången närmast under skarndäck.
~ -hultsplåt, (järnfartyg)
bordläggningsplåten närmast under däck. ~ -latta,
träskena på akterkant av en rå, där den
ligger an mot riggen, då man brassar
bidevind. ~ -lejdare, se jäckstag. ~ -lik,
det tåg, som är fastsytt till råsegel, för
dess fastsättning till rå. ~ -manning,
pa-radering på rårna av besättningen för
att hylla någon hög person. ~ -nock, den
yttersta delen av rå strax innanför
vilken brassen är huggen. ~ -oljemotor, se
motor. ~ -riggat, försett med rår.~
-segel, fyrkantiga segel som spridas av rår.
~ -seglare, segelfartyg som framdrives
huvudsakligast medelst råsegel. ~
-tacklad, riggad med rår. ~ -toppsegel, ett
mindre råsegel på galeas, motsvarande
undra märssegel.

Rått-fällor skola finnas på fartyg, där
det finnes anledning misstänka
närvaron av råttor. Om man för last, som kan
taga skada av råttorna, bör man ej
underlåta att även hava kattor ombord,
därmed kan man fria sig mot ersättnings-

anspråk. ~ -skyddare, bleckskivor som
sättas på förtöjningarna för att hindra
råttor att komma ombord eller gå i land
på förtöjningarna, om man ligger på
eller kommer från pestsmittad ort. ~

Räck, räcke, handreling, skall finnas
på fartyg, som för däckslast av trä. Dess
höjd skall vara minst 1,2 m. över
däckslastens överkant.

Räddnings-båt, se livräddningsbåt. ~
-stationer, betecknas i sjökortet med R.S.
Dylika finnas upprättade längs kusterna
för skeppsbrutnas räddning och äro
försedda antingen med livräddningsbåt
eller raketapparat. S. d. o.

Räknad latitud och longitud kallar man
dessa värden, då de beräknas efter den
s. k. döda räkningen.

Räknesticka, ett slags linjal med
skalor, använd som hjälpmedel vid lösande
av mekaniska sifferuppgifter. Den
grundar sig på läran om logaritmer av
produkter och bråk och består av en stav
(linjal) med en indelning i övre kanten
och en annan i underkant samt en med
motsvarande indelning i båda kanterna
försedd slid, som är förskjutbar
emellan stavens graderingar. Räknestickan
är försedd med en löpare, som kan flyttas
utefter staven, och med dess tillhjälp
kunna alla inställningar och
avläsningar verkställas med större skärpa. Dess
rätsida användes vid utförande av
multiplikation och division, kvadrering och
kvadratrotutdragning. På stickans
baksida finnas indelningar för uppsökning
av logaritmer samt för utförande av
trigonometriska räkneoperationer. Om dess
bruk, se Handbok för maskinister,
utgiven av svenska maskinbefälsförbundet.

Rännsten, den cementerade delen av
slaget i ett järnfartyg utanför
marginalplåten, dit i lastrummet eventuellt
inkommande vatten ledes och utpumpas.
Man brukar även denna benämning på
den cementerade delen av ett järndäck
närmast spygatten.

Rät köl, ett fartyg ligger på rät köl,
då det icke lutar, har slagsida, åt något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free