Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Segelexercis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Segelexercis—Segelsättning
460
att n:o 1 betecknar den grövsta och n:o 6
den finaste, som brukas på
handelsfartyg. N:o O, som förr i världen användes
till undra märssegel och stormsegel,
föres ej mera. ~ -exercis, sättande
(skot-ning och upphissning), bärgning
(ned-halning), beslagning (fastgöring),
rev-ning av segel och brassning. ~ -fartyg,
fartyg, som framdrivas med segel. De
äro antingen råseglare eller
snedseglare och benämnas fullriggade fartyg med
tre, fyra eller fem master, bark eller
barkskepp, slättoppare med två, tre eller
flere master, tremastad skonare eller
skonOrtskepp, brigg, brigantin, skonert,
galeas, slätskonert, yawl, slup,
Roslagsskuta, kutter, jakt, samt åtskilliga slag
av snipor och ekor, såsom
Gottlandssni-pan, Blekingsekan, makrill- och
storsjöbåten o. s. v. ~ -färdigt, segelklart,
färdigt att avsegla. ~ -garn, garn som
användes till segelsömnad. Garnet är
upplagt i härvor, som man brukar gnida in
med tjära, då de användas i
ovannämnda syfte. ~ -göling, lina varmed man
hissar ett segel till väders, då det skall
"slås under" (fästas vid rå eller stag). ~
-handske, en läderhandske utan fingrar,
men med en järnplåt mitt för flata
handen, mot vilken nålen tryckes, då man
syr segel. ~ -kapell, se kapell. ~ -koj,
rum ombord där segel stuvas ned, då de
ej användas. Man brukar lägga rikligt
med papper mellan seglen för den
händelse, att det finnes råttor ombord.
Seglen hava då någon utsikt att få vara i
fred. ~ -krok, en liten krok med lekare
och bändsel, som hakas i segelduken för
att sträcka den, då man syr. ~ -led,
farled. ~ -loft, segelmakarverkstad. ~
-ma-karbänk, bänk på vilken en segelmakare
sitter, då han arbetar. Den utgöres ofta
av endast ett par pytsar och en bräda,
lagd över dem. ~ -makare,
segelsömma-re yrkesmässigt utbildad person, som
förfärdigar segel. Kallas på skämt
luftskräddare. ~ -makarsplits,
sammansättning av en grövre och en smäckrare
liktross medelst en långt utdragen och väl
avtafsad kortsplits, lagd med tirarna. ~
-makarverkstad, verkstad där man
förfärdigar eller reparerar segel, syr
hängmattor och presenningar, gör livbojar
och tränsar korkfendrar m. m. ~ -massa,
hela samlingen av tillsatta segel. ~
-moment, produkten av segelarean och
segelpunktens vinkelräta avstånd från en
viss linje, t. ex. vattenlinjen. ~ -nål, en
trekantig, i spetsen mycket skarp nål,
som användes vid segelsömnad. ~
-pressning, se pressa med segel. ~ -punkt,
de i segelareans på ett fartyg
ingående seglens gemensamma tyngdpunkt.
~ -riktning, konstruktionsritning som
visar konturen av skeppssidan över
vattnet, master, stänger, rår, salningar,
eselhuvad, alla seglen samt vant,
bardu-ner och stag. ~ -sport, lustsegling
bedriven fackmässigt. ~ -stopp,
sammansy-ning av hål i segel, medelst en söm, som
damerna bruka benämna "kråkspark". ~
-ställ, en hel uppsättning eller omgång
segel ombord på ett fartyg. ~ -sällskap,
sammanslutning för idkande och för
främjande av segelsporten. Det första
segelsällskap man känner med visshet,
var det i Cork (Irland) 1720 bildade Cork
Harbour Water Club. Sedan dess har
England fått bortåt 300 sällskap och
klubbar, som syssla med denna härliga
rekreation. För övrigt finnas de i alla
europeiska länder. I Sverige hava vi ett
fyrtiotal och främst bland dessa räkna
vi K. S. S. S. (Kungliga Svenska
Segelsällskapet), som bildades 1830 och vid
slutet av 1917 räknade 2,384 medlemmar
och 491 fartyg, häri icke inbegripna K.
S. S. S. Malmöavdelning, som räknade
250 medlemmar och 32 fartyg. Därnäst
kommer Göteborgs Segelsällskap, som
bildades 1860 och i september 1897 erhöll
nådigt tillstånd att kalla sig Göteborgs
Kungl. Segelsällskap. I de närliggande
länderna äro Kongelig Dansk Yacht
Klub, Kgl. Norsk Seilforening och
Ny-ländska Jaktklubben i Finland, de
förnämsta. ~ -sättning, skotning och
hissning av segel. I laber vind kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
