Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sjönöd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
S j önöd—S j övart
478
dels att med stöd av en eller flere baser
i ett triangelnät fixera läget av
strandkonturer och sjömärken, dels att
förskaffa uttryck för djupförhållanden. I
tidskriften "Vår Flotta" för oktober 1918
förekommer en artikel av
kommendören Erik Hägg om sjömätning och
sjökort, varav framgår, att man i stort
sett kan indela detta i:
triangelmätningen, sjömätningen, mätningsresultatens
bearbetning och sjökortets
framställning. Sjömätningen indelas i tre
huvudmoment, signaleringen, inskärningen
och lödningen. Med signaleringen
förstås uppbyggandet eller anbringandet av
tillfälliga märken eller signaler på
höjder, uddar, skär m. m., som skola
inläggas på den blivande kartan. Dessa, till
flere hundratal uppgående, bestå
antingen av luftsignaler (lodräta stänger med
väl synliga topptecken) eller av kummel,
stenar vitmålade med kalk eller tjärade.
Inskärning eller insyftning är
bestämmande av belägenheten av samtliga
signaler vid triangelmätning, så att de i
förhållande till den skala, som användes,
erhålla samma lägen på mätningskartan
som i verkligheten. Man begagnar sig
härvid av ett inskärningsbräde, uppsatt
på ett stativ och insatt vid ena basen så,
att baslinjen å det papper, som är spänt
på detsamma, noga sammanfaller med
baslinjen i verkligheten. Genom
inskärningen bestämmer man läget av alla
sådana landföremål som kyrkor, hus, fasta
sjömärken m. m., som skola tjäna till
ledning vid uppritande av
strandkonturerna. När detta är gjort, utföres
lödning. y -nöd, vara i, hålla på att
drunkna. ~ -officer, officer som tillhör
örlogsflotta. ~ -protest, inför notarius
publi-cus gjord anmälan av befälhavare om
olycka, som drabbat hans förande
fartyg. ~ -reda, göra klart ett segel med
alla dess tillbehör för användning. ~
-risk, sjöfara, assuransterm, varmed
brukar förstås den fara, för vilken ett
fartyg kan bliva utsatt under
försäkringstiden, med undantag av krigsfara. ~
-rum, ett fartyg har sjörum, då det
befinner sig så långt från närmaste land,
att det ej behöver till följe vind eller
kursförändringar komma i farlig närhet
av land eller grund. ~ -räkning,
anteckning av ett fartygs kurser och
inseglade distanser. > -rövare, icke godkända
tjuvar och mördare. ~ -sjuka,
illamående som lär vara beroende antingen av
blodbrist i hjärnan eller på någon
retning i ryggmärgen. Den yppar sig
emellertid sällan i vackert väder eller i
medvind, såvida man ej är ombord på en
ångare, där oset från maskinen kan vara
tillräckligt att framtvinga äckel hos
innehavare av ömtåliga luktnerver. Den
yttrar sig i matleda och kräkningar, och
kan, om den fortfar under en längre tid,
t. o. m. bliva livsfarlig. Kroppsarbete
eller kroppsmotion i allmänhet eller, om
man ej tål vid sådan, fullständig vila i
fartygets långskeppsriktning och om
möjligt midskepps samt med tillgång till
frisk luft brukar snart taga bukt med
sjösjukan. Något specifikt medel mot
den finnes nog ej, men en sup och en
biffstek (utan lök) har ibland en
underbar verkan. ~ -skada, den skada, som
under en sjöresa drabbar fartyg och last.
~ -slag, en avgörande drabbning mellan
två eller flera mot varandra stående
fientliga flottor. ~-stad, stad som är
belägen vid hav, och som äger en hamn.
-stillt, lugnt hav utan dyning. ~
»stövlar, höga stövlar av läder eller gummi.
Läderstövlar böra hållas mjuka med talg
och tjära. ~ -sätta, låta ett fartyg löpa
av stapelbädden. ~ -sättning, se ovan. ~
-term, benämning på föremål, handling
eller begrepp, som har gemenskap med
ett fartyg, och vad däri och i dess
verksamhet ingår. ~ -vakt, se vakt. ~ -van,
frihet från sjösjuka och förmåga att
hålla bidevindsbenen. ~ -vatten,
härmed menar man i allmänhet saltvatten.
Detta har mycket olika salthalt på de
olika världshaven. Östersjön har
omkring 1 %, Atlantiska Oceanen 3,4 %,
Medelhavet 3,9 % o. s. v. ~ -vart, i rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
