Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skeppsmask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Skeppsmask—Skeppsritningar
486
flottan innefattande: ångfartyg,
motorfartyg och segelfartyg med
hjälpmaskin, segelfartyg, pråmfartyg, redare
och hemortsregister. Vidare innehåller
den ett tillägg om signalsystemet,
signalstationer, brådskande och viktiga
signaler, stormvarningstationer och
signaler, livräddningsstationer och
iakttagelser vid räddning av skeppsbrutna. Den
särskilda förteckningen över
handelsflottan innehåller fartygets officiella
nummer eller registreringsnummer,
dess signalbokstäver, dess namn och
befälhavarens, maskinstyrka eller
tack-ling, dräktigjiet i registerton, brutto,,
under däck, och netto, längd, bredd och
djup, byggnadsår och ort, material,
förbyggnad och reparationer,
klassificeringssällskap, djupgående, hemort och
rederi. ~ -sinask, en liten mask som
äter sig in i botten på fartyg och
anställer stor förödelse. Ett osvikligt medel mot
mask är metallförhydning. ~ -smäklare,
har ungefär samma uppgift som
skeppsklarerare men är icke tillsatt av någon
myndighet. ~ -smätare, skall av
generaltullstyrelsen i den ordning, som för
anställandet av tjänstemän vid
tullverket är föreskriven, antagas att
tjänstgöra i den stad med därunder lydande
distrikt, som i sådant avseende anvisas.
Se Kungl, förordningen om
skeppsmätning, 12 nov. 1880, Sjölagen. ~ -smätning,
Kungl, förordningar härom hava
utfärdats d. 12 nov. 1880 med rågra ändringar
den 8 maj 1894 samt med vidare
föreskrifter den 31 dec. 1902 och 3 juli 1908
(se Sjölagen, del. II). Som grund för
mätningen har man tagit den inre
rymden av ett fartyg, uppmätt i
registerton om 100 engelska kubikfot eller 2,83
met3. Ett tomt fartyg mätes sålunda:
längden av mätningsdäcket (det 2: dra i
ordningen nedifrån, om flera däck
finnas) delas i ett antal lika stora delar.
Vid delningspunkterna tagas
tvärskeppssektioner och dessas areor
beräknas efter Simpsons regel, sedan man
delat djupen uti 4 eller 6 lika stora delar,
beroende på, om det i mellersta
sektionen understiger eller är större än 5
meter. Djupet mätes till inre botten på
dubbelbottnade fartyg, där
barlastrummet icke användes att föra last uti ef
heller bränsle eller förråd. Areorna
behandlas enligt Simpsons regel för
erhållande av en volym, varifrån drages
volymen av vattenbarlastrummen i
för-och akterpikar och skillnaden blir
volymen av rummet under mätningsdäcket.
Mellandäcksrummens volymer ovanför
mätningsdäcket mätas därefter samt alla
upphöjningar och byggnader och fast
anbragta och inneslutna rum ovanför
fasta däcket. Sedan man erhållit hela
kubikinnehållet divideras detta med 2,80,
varigenom man erhåller totala eller
bruttodräktigheten i ton. Härifrån
avdragas rum, som äro inredda
uteslutande för befälhavaren, hytter och
messrum för underbefälet, folkets skansar,
gångar till vissa avgiftsfria rum,
kabyss, klosetter, kabelgatt,
navigations-och styrhytter,
ångstyrningsapparat-rum, maskin- och pannrum,
donkeyre-cess, fasta kolboxar samt å segelfartyg
segelkoj. Återstoden blir fartygets
avgiftpliktiga- eller nettodräktighet. För
Suezkanalen och Donau måste särskild
uppmätning ske. På örlogsfartyg
angives storleken i deplacementston, alltså
efter den vattenmängd fartyget
undantränger, varav 1 ton utgör 1,000 kilogr.
Kungliga Svenska Segel Sällskapet
använder följande mätningsregel:
segelarean i met2 multipliceras med fartygets
längd i vattenlinjen i meter och
produkten dividerad med 131 blir
mätningstalet. ~ -sorder, chefens på ett
örlogsfartyg dagorder. ~ -spojke eller
skeppsgosse, lärling inom flottan. ~ -spräst.
Inom örlogsflottans ecklesiastikstat
kallas religionslärarna numera
regementspastorer och bataljonspredikanter. ~
-s-redare, se redare. ~ -sritningar.
Huvud-ritningarna till ett fartyg äro: 1)
konstruktionsritningen, som framställer
fartygskroppens form i tre mot varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
