Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skiftnyckel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Skiftnyekel—Skonare
490
ler stång. ~ -nyckel, ställbar
skruvnyckel.
Skiktning, lagring av luftlager av
olika täthet.
Skiljedom, se lagen om skiljemän av
den 28 okt. 1887, Sjölagen, 331
Skinkel, skänkling, tåg, stållina eller
kätting i vars ena ända ett block är
in-splitsat eller fastschacklat, jämte
isku-ren göling och den andra ändan fast i
någon tacklingsdetalj, vars läge eller
riktning skall förändras, (t. ex.
brass-skinkel, skotskinkel).
Skiss, croquis, ett utkast till en ritning
eller antydning av en position.
Skiva, se skivgatt.
Skiv-variometer,
Tuftledningsvariome-ter, i en gnistavsändare, variometer där
trådvarven äro fullständigt inneslutna i
en marmitskiva. ~ -gatt, ett
rektangulärt hål med rörlig skiva för
vinkelledning av tåg. Dylika finnas i
brädgån-gar eller relingar för underskoten, i inre
ändan av lös klyvarbom, i stångfoten
till märs-, bram- och
gaffeltoppsegels-stänger för iskärning av stängvindaren
samt på rånockar och bomnockar för
halning av skoten m. m. ~
»strömbrytare, se knivströmbrytare. ~ -task, en
klots med skivgatt på rundhult.
Skjnta blint, avlossa lösa skott. ~
björn, genom försumlighet vid rodret,
eller då vinden ändras, få back i seglen
vid fördevidsegling. ~ fart, gå genom
vattnet med god fart. ~ i sänk, sänka
ett fartyg medelst grundskott. ~ skarpt,
föga gentilt mot en obeväpnad
motståndare. ~ upp en ända, lägga den i
ringlar på däck, klar att löpa ut. En vanlig
ända skjuter man upp så, att man står
till höger om den och lägger ringlarna
till vänster om sig, samma väg som
visarna gå på en klocka eller, som det
kallas, medsols. (Om kabelslaget gods s. d.)
Sitter den ena tampen fast, så vänder
man på tåget, då det är uppskjutet.
Brassar och löpande gods brukar man
hänga upp på koffernaglarna genom att
träda bukten av ändan närmast nagel-
bänken genom alla bukterna och hänga
den över nageln. Detta är lämpligt vid
överspolning för att slippa, att ändarna
ligga och svabla i vattnet. ~ upp i
vändningen, att lova långsamt, då man
stag-vänder för att låta fartyget skjuta fram
så långt som möjligt, innan seglen slå
back. Vad man vinner i höjd vid
dylika manövrer, förlorar man vanligtvis i
fart, vilket kanske kan komma på ett
ut. Erfarenhet får således vara där som
i så många fall på sjön, den vägledande.
~ över bank, (skarpskjutning).
Sk ju va, skuffa, stöta, skjuta åt sidan.
Skojt, pråm som användes på de
holländska kanalerna.
Skol-skepp, fartyg som användes för
att dana sjöfolk såväl för örlogs- som
handelsflottan. ~ -skjutning, omfattar
precisionsövningar och
tillämpningsövningar. De förra hava till ändamål att
lära skytten att skjuta rätt och
grundlägga en fast elddisciplin, de senare
avse att bibringa vana vid beskjutning och1
utveckla elddisciplinen, att bereda
tillfälle till övning i eldledning, ävensom
bibringa kännedom om de påräknade
träffresultaten.
Skonare, skonert, den vanliga
skonerttypen är ett tvåmastat fartyg med höga
undermaster, som benämnas fock- och
stormast. Märssegelskonare är en dylik
med ett större antal råsegel på
foekmas-ten samt snedsegel på stormasten;
toppsegelskonare, tvåmastat fartyg med
råsegel på fockmasten samt snedsegel på
stormasten, snedsegelskonare eller
slät-toppad med två eller flera master och
inga rår. I forna tider hade man
sko-nertbriggar och brigantiner samt
hermafroditer, som voro ett mellanting
mellan brigg och skonert. De senare hade
vanligtvis märs på fören. Mellan
masterna föras snedsegel, antingen som
gaffelsegel eller stagsegel. Seglen på fören
kallas fock eller, om det är ett
gaffelsegel, gaffelfock, märssegel (enkelt, eller
om två, undre och övre), bramsegel och
röjel, samt på en del" fartyg lös bredfock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
