Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Skär—Sköt
498
Skär, klippa i vattnet. ~ -a en kurs
passera över ett annat fartygs
kurslinje. När kurslinjerna av tvenne fartyg
skära varandra för ut, uppstår fara för
ombordläggning. Denna äger rum, om
båda fartygen samtidigt inträffa i
skärningspunkten. Man bör därför pejla sin
motliggare oavbrutet för att se, huru
man avancerar och därefter rätta sin
manöver, om man har skyldighet att vika.
Fartyg, som ligger bidevind för babords
halsar, skall sålunda vika för det, som
ligger för styrbords; fartyg, som seglar
för god vind, vika för bidevindare;
ångare skall vika för segelfartyg, såvida
ej det senare är upphinnare, ångare
skall vika för annan ångare, som
befinner sig på dess styrbordssida o. s. v. Se
ombordläggning. ~ -a i ett tåg, insticka
tampen av ett tåg i ett block eller hål
och hala igenom det ett stycke. ~ -a
igenom sjön, gå genom vågorna utan att
vaka eller lyftas av dem. ~ -a i, säges
en axel göra, som ej löper jämnt utan
ligger an mera mot en del av lagret. ~
-a oklart, icke leda klart (om löpande
gods). ~ -a på kättingen, svaja fram och
åter på kättingen, då man ligger till
ankars. ~ -a på rodret, att, då ett fartyg
går akter över, lägga om rodret, så att
svängningen går åt motsatt håll till det,
som fartyget skulle gå, om det ginge
för över med samma roderläge. Det
förekommer, då man vid stagvändning
ligger med back i seglen och fartyget
nekar i vändningen. Så snart man
märker, att fartyget börjar gå akter över,
lägger man om rodret åt motsatt håll
till det, som man vill, att fartyget skall
svänga, alldeles som när man backar
med en automobil. ~ -a eller kapa till
ett segel, giva dukarna, varav man skall
sy ett segel, deras behöriga längd och,
där så fordras, sneddning. ~ -gård,
samling av öar, holmar, klippor, kobbar och
skär utanför en kust eller innanför ett
kustområde. ~ -järn, ett slags kam,
varmed man rensar upp gängorna på en
skruv. ~ -m-antenna, (gnist) en samling
radiellt ordnade luftledningstrådar, som
från en toppunkt stråla ut mot marken
och bilda formen av ett tält eller en till
hälften uppspänd paraply. ~ -linor,
linorna i solfjädersform, varmed man
hänger upp en hängmatta eller ryggen
på ett solsegel. ~ -nagel, tränagel eller
kort rundhyvlad trästav, som för
tät-ningsändamål inslås i lasknåtet tvärs
igenom kölen på ett träfartyg, så att
hälften av nageln kommer på ena sidan
av nåtet och hälften på den andra.
Skärpa an, hala en brass, så att rån
kommer att ligga i sin skarpaste
vinkel eller hala ett skot dikt bidevind.
"Skärp för", kommandoord att hala
förstagsseglen dikt bidevind.
Skär-stock, trästock eller
järnkonstruktion, som lägges över
lucköppnin-gar för att tjäna som stöd till
träluckorna. ~ -trä, en tvärs över vanten ett
stycke ovanför de övre jungfrurna
fastnajad träläkt, försedd med lodrätt
borrade hål, varigenom det löpande godset
i tacklingen ledes ned till
koffernaglar-na. Kan även vara ett klot fastsatt till
en bardun eller ridare för en enstaka
tågändas ledning.
Sköldpadds-block, består av en på
något rundhult anbringad kapsel av trä
eller järn med blockskiva. ~ -däck,
hyttdäck med sidorna bockade ned och
sammanhängande med relingen, bildande en
huv över aktern.
Skölp, ett stämjärn som giver en
halvrund skåra. ~ -a ur, hugga ut med
skölp.
Sköns, i send riktning. ~ -a, snedda
av.
Sköra ett segel, pressa det under hård
vind, tills det rämnar.
Skörbjugg, en blodsjukdom som
alstras av enformig föda, skämd luft och
för litet motion. Det bästa medlet
häremot är hårt kroppsarbete, frisk luft,
färska grönsaker eller rotfrukter samt
saften av citron eller lemon utspädd med
vatten.
Sköt, ett slags fisknät varmed man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
