Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stipulera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Stipulera—Stoeksk jutet
526
det senare därför, att de segelfartyg i
gamla tider, som transporterade levande
hästar till Västindien, i dessa trakter av
ostadiga vindar och växlande
segelmanövrer, ofta voro tvungna att låta den
levande däckslasten gå över bord, för att
den ej skulle vara i vägen. (A. G.
Find-lay North Atlantic Ocean). Detta bälte
förorsakades av föreningen eller utbytet
av de övre men i motsatt riktning
gående luftströmmar, som passera norr om
nordostpassaden, och som äro en följd
av, att den från de tropiska trakterna
uppsamlade hettan, har nått den
nordliga gränsen för sitt värmeinflytande.
Här möta de strömmar på väg söderut
för att "mata" passadvinden från
nordliga trakter och genom att pressa emot
dessa förorsaka de det höga
barometerstånd, som kännetecknar detta bälte, och
som är högre (30,21, Maury) än
medelståndet vid ekvatorn (29,93) eller på
höjden av England (29,95). Under normala
förhållanden kan navigatören därför
sluta sig till, när han befinner sig i bältet
emellan passadvindarna och de så
kallade antipassadvindarna. Söder om
syd-ostpassaden, säger kapten Maury, är
stiltjebältet den föreningslinje av de
övre men motsatta strömmar, som passera
över passad- och antipassadvindarna och
här nedstiga till ytan och mata dessa
vindar genom att fortsätta sin kurs som
lägre luftlager. Till sin natur kan man
knappast kalla det en stiltjeregion och
är detta så mycket mera fallet på den
afrikanska sidan. Bältets bredd är
mycket större på den brasilianska, ty
syd-ostpassaden förlorar i styrka och
regelbundenhet på den sydvästra delen av
sin area, särskilt, på kusten av Brasilien
norr om Rio Plata.
Stipulera, bestämma, ålägga.
Stjälkar med syögon, hanfot med två
ögon som sys fast till ett stag e. d.
Stjälpfat, tvättfat, som är upphängt,
så att det utan att lyftas kan stjälpas,
då vattnet skall tömmas.
Stjälpning i talja uppstår, då ett av
blocken kommer under en av parterna,
så att taljan blir oklar.
Stjärna, en av de otaliga kroppar, som
nattetid upplysa himlavalvet.
Stjärn-baneret, Förenta Staternas
flagga. ~ -bilder, samanslagning i
grupper av stjärnor under ett gemensamt
namn. I varje bild betecknas
stjärnorna med bokstäver ur grekiska alfabetet,
varjämte de större hava egennamn. ~
-dag, Intervallen mellan en stjärnas
tvenne på varandra följande
meridianpassager. ~ -fall, meteorer, som hava
utseende av fallande stjärnor. ~ koppling,
koppling av spolar, lampor eller
apparater, varvid dessa dels förbindas med
var sin av ledarna i ett trefassystem och
dels med en gemensam punkt
(stjärn-punkten). ~ -tid, siderisk tid,
vårdags-jämningspunktens timvinkel. Den är
lika med summan av en himmelskropps
rektascension och timvinkel och
angives av ett ur, som visar 0 tim., 0 min.,
0 sek. varje gång
vårdagsjämningspunk-ten passerar meridianen över polen. ~
-ur, ett pendelur. ~ -år, den tid på
vilken solen fullbordar ett helt varv i
anseende till en verklig fix punkt på
himmelen. Dess längd är 365 dagar, 6
timmar, 9 minuter, 9,4 sekunder.
Stjärt, en kort tågända fästad vid ett
annat tåg, block eller kaus. ~ -block,
block med stjärt i stället för hake att
hänga det uti. ~ -talja, liten talja med
en stjärt splitsad rund det övra blocket.
Stockankare, gammalmodigt ankare,
varav likväl på segelfartyg bör finnas
åtminstone ett, som man kan ligga till
ankars för i hårt väder. Det är
försett med en fast stock av trä eller en
järnstock, som kan fällas ned långs
läggen.
Stocka av ett ankare, taga av stocken
eller lägga den vid sidan om läggen. ~
ett ankare, sätta stocken på dess plats,
innan ankret fälles.
Stock-löst ankare, se ankare. ~
-skju-tet, är ett ankare, som vid upphivning
över vattnet visar sig hava fått k ätt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
