- Project Runeberg -  T. N. Hasselquist /
216

(1900) Author: Eric Norelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2106 HASSELQUISTS TID GL-PAX TON:

Swensson och andra, huru benägen han var till
försoning och vänskap, och med hvilken ödmjukhet han
beder om förlåtelse. Stundom går han för långt och
gifver sig skuld för hvad han icke var skyldig; men hvilken
skön, kristlig dygd är det dock icke att känna och
erkänna sig behöfva förlåtelse och att kunna förlåta!

Med följande ord tillkännagaf han i "Augustana” n:r
12, 1873, pastor Swenssons död: "Den nedslående och
för hela vår synod sorgliga och bedröfvande
underrättelsen meddelas härmedelst, att Herren efter sitt för oss
outransakliga råd hädankallat Augustana-synodens
president, pastorn vid Andovers församling, Jonas
Swensson, lördagsmorgonen den 20 december 18738 kl.
3.15.

Den första sidan af detta årets sista nummer af
<Augustana’ hafva vi måst upplåta för meddelandet af
en underrättelse, som skall gå alla våra läsare till
hjärtat. Har ock den hjärtligen älskade broderns, pastor
Swenssons, hälsotillstånd länge varit sådant, att hans
bortryckande kunnat ske hvilket ögonblick som helst,
så har dock den efter de häftiga sjukdomsanfallen lika
hastigt återkommande hälsan och med den vanlig
arbetskraft och uppmuntrande umgängessätt allt jämt
underhållit hans vänners hopp, att ban skulle ännu
länge få vistas ibland oss. Den aflidne trodde det lik-
- väl ej själf; tvärtom var han ej blott viss om att den
afgörande stunden ej kunde vara långt borta, utan han
kände och yttrade ofta en trånande längtan efter att
få gå hem, när Herrens vilja så var. Denna hans önskan
och längtan är nu uppfylld, ehuru det för alla, som
kände honom, är en anledning till tårar. Vår synod
kommmer länge att känna förlusten af hans närvaro,
likasom hans frånvaro i vänners och bröders
förtroligare kretsar ej kan ersättas, Han var en man med goda
kunskaper, klart och skarpt omdöme och full af
innerlig tillgifvenhet för vår kyrkas bekännelse, hvilken han

|
j
I
j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 21:40:28 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nehasselq/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free