Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 HASSELQUISTS TID I PAXTON.
ligt och väl efter bästa försjånd. Ingen skall kunna
säga annat, än att de gjorde. hvad de gjorde, i den
bästa välmening och för hela synodens intresse. De
öfriga pastorerna och lekmännen voro vana att se upp
till sina ledare med förtroende, och blott sällan
uttryckte de några själfständiga meningar. Men tiden
hade ändrat sig något; synoden hade betydligen
utvidgat sig; ett nytt släkte hade så småningom uppväxt;
den centralisationens idé, som hittills varit rådande,
började kännas för snäf utomkring periferien, och de
yngre började känna sin makt och hade kanhända för
mycken brådska att visa sin själfständighet. Den man,
som man hade satt på presidentstolen, var nog ock oer
faren. Han älskade sammanhållning och full endräkt
på lärans och bekännelsens grund, men var för öfrigt
tämligen fri och ville icke nedtysta den fria. sansade
diskussionen. Han trodde icke på masstyrelse eller
styrelse genom massmöten: men han trodde, att makten
borde fördelas på de olika konferenserna, och att alla
delar af synoden borde vederfaras rättvisa. Nog af,
allt var förberedt för en förändring, och vid
synodalmötet i Vasa trädde denna förändring i dagen. Men den
närmaste anledningen därtill var likväl att beklaga.
En ung, biträdande lärare vid skolan i Paxton hade
blifvit mycket opopulär ibland de studerande, kanske
mindre för hans något extrema läroåskådning än för
hans sätt och umgänge. Hasselquist, som hade lärt att
älska och värdera den unge läraren för hans duglighet
och oaktadt hans egendomligheter för hans
uppriktighet, tog honom i försvar emot de studerandes för långt
.drifna kritik. Men de senare läto sig därmed icke nöja.
:De förde ut sitt missnöje och klagomål till de yngre
prästerna inom synoden, hvilka ansågo sig böra
upptagafrågan vid ofvannämnda synodalmöte. Med dessa
anmärkningar kan man fatta, hvad som ligger i föl- ”
jande brefutdrag. Den 8 augusti 1875 skret han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
