- Project Runeberg -  T. N. Hasselquist /
301

(1900) Author: Eric Norelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MINNESGÄRDER. 301

kan ej sökas än en trogen familjebild, där den troende
husfadern sitter omgifven af en öm och tillgifven maka
samt välartade och lydiga barn. Finns något, som på
jorden kan påminna om paradisets sällhet och frid, så
är det att finna i en sådan bild.

Gud hade gifvit dr Hasselquist en from maka och fyra
- barn. Bland dem hade han sin första kallelse, och huru
uppfyllde han densamma? ;

Vid inträdet i dr Hasselquists hem stördes hvarken
öga eller känsla af lyx och fjäsk. Man märkte genast,
att man var i ett enkelt, anspråslöst, kristligt hem, och
kände sig underbart berörd af den stillhet och frid, som
där rådde. Man kände sig strax hemma och räknade
sig nästan ofrivilligt såsom en medlem af familjen. I
detta hem börjades och slutades dagen med Guds ords
betraktande, bön och sång. Husandakten, hvarvid alla
deltogo i läsningen genom att i ordring läsa hvar sin
vers, hvarefter doktorn gjorde några korta,
innehållsrika och till hjärtat gående anmärkningar och ledde i
bön, lämnade alltid något att under dagen begrunda
och gaf således åt lifvet en bestämd prägel af kristligt
allvar och stilla frid.

Det lugn och den jämnhet, som i allt kännetecknade
dr Hasselquist, visade sig ej minst hos honom såsom
familjefader. Hvad helst som hände, syntes han vara
densamme. Han kunde bära ej blott den största glädje
utan äfven den djupaste sorg så för sig själf, att andra
knappt kunde märka någon växling hos honom.
Endast de, hvilka stodo honom helt nära, hade någon
aning om, huru djupt han sörjde och saknade så väl sin
ömma maka som sin äldsta dotter, då familjekretsen
blifvit bruten genom deras bortgång. I det yttre
bibehöll han sitt vanliga lugn. Visserligen följde hans
kärlek de bortgångna och drog hans tankar mera uppåt
till dem i de eviga fridsbyddorna och ofta hans steg ut
till deras sista hvilorum på kyrkogården; men på sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 21:40:28 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nehasselq/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free