Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNESGÄRDER. 309
att predika, icke för att visa någon egen storhet, utan
för att såsom sändebud i Kristi ställe i Andens och
kraftens bevisning tolka Guds vilja och råd om
syndares frälsning. Hans, liksom härolden Johannis,
predikarestorhet bestod däruti, att han själf var villig att
träda i skuggan, om blott hans åhörare ville af hans
predikan låta beveka sig att följa Jesus efter. — Han
predikade icke blott "med anledning af texten”, utan
han lät alltid texten själf predika. Det var i sanning
det mest berömvärda och utmärkande draget i doktor
Hasselquists predikosätt, att han med ovanlig
tankeskärpa och dock med de enklaste och tydligaste ord
utlade sin text. Härvid sannades alltid, hvad vi ofta
pläga säga: "Det klart tänkta är det klart sagda”.
Att hans predikan till följd af denna omständighet var
af en mera lärande och undervisande än tillämpande
karakter, faller af sig själft. Men att detta senare
element icke heller uteblef ur hans predikan, det följde ock
med nödvändighet af hans stränga, men dock alltid
lediga trohet mot texten; ty hvem djärfves väl påstå,
att ej Guds heliga ord är öfverfullt af närgående
tillämpningar af alla däri framställda sanningar!
Hvarje gång dektor Hasselquist uppträdde för att
tolka den heliga skrift, hade han i ordning, att jag så
måtte säga, ett smakligt bröd, en just för tillfället an-
- ordnad andlig maträtt för det hungrande husfolket,
som såg upp till honom såsom den för deras räkning
tillsatte förvaltaren af Guds hemligheter. Han for
aldrig af och an i ordets förrådskammare, utan
framsatte nytt och gammalt på rätt tid och i vederbörlig
ordning. Hans tal var ljufligt, men ock förvisso
vederbörligen bemängdt med salt. Han kunde den sköna
konsten att både börja och sluta i tid. Han predikade
allt Guds ord, hela den uppenbarade sanningen.
Onyttiga disputeringar drog han sig sorgfälligt ifrån.
Dr Hasselquists lefverne. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
