Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 MINNESGÄRDER.
fötter, och det är med hågkomstens blick hvilande på
denna i många hänseenden lyckliga tid som vi vilja göra
ett försök att från minnenas duk öfverföra hans bild
såsom professor på papperet. Hvad som
kännetecknade dr H:s förhållande till sina lärjungar var en
allvarsam godmodighet. Detta med mildhet blandade allvar
utöfvade på hans lärjungar ett hälsosamt inflytande,
ty, ehuru knappt någon kan sägas hafva känt en verklig
rädsla för professorn, torde få finnas, som ej oförställdt
älskat och hjärtligt vördat honom. Få äro väl af hans
forna lärjungar, som ej någon gång vid lektionerna
pröfvat den hänsofnes tålamod, men hvem kan
påminna sig, att han någonsin var skarp, sträf eller obillig
uti sina tillrättavisningar? Vi neka ej, att han vid
tillfällen kunde förebrå den försumlige, men huru skonsam
var ej förebråelsen, huru lindrig bestraffningen? Sällan
framkallade hans förmaningar någon ovilja mot
honom, men väl mången gång en djup blygsel öfver en
själf. Under själfva upptuktelsen förnam man, att man
uti sin lärare hade en verklig vän, en fader. Då man ej
på ett nöjaktigt sätt kunde lämna svar på den
framställda frågan, förmärktes en skugga af missbelåtenhet
utbreda sig öfver det människovänliga ansiktet, och
däruti bestod mången gång hela bestraffningen; den
kan visserligen ej sägas hafva varit hård, men den
- verkade dock lika välgörande som några hårda ord.
Aldrig kunna vi minnas, att han ställde någon af
sina lärjungar vid skampålen, eller att han någonsin
fann ett nöje uti att i närvaro af kamrater genom
sårande anmärkning ställa någon uti förlägenhet. För-
våningen öfver en eller annan discipels inskränkthet
tillkännagafs understundom därmed, att doktorn på
något nervöst sätt lät högra handen eftertryckligt glida
fram och åter ett par slag öfver den nedre delen af an-
siktet samt slutligen nedhalka öfver det tjocka, silfver–
hvita skägget. Då kunde han väl genom sina glasögon
AN RE TR Nn
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
