Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5
till de blågråa gränsfjällen mot Bolivia, ligger
Laguna del Sauzal som en vederkvickande om
växling mot den oändliga skogen. Tyst var sko
gen, men här är allt lif och lust: vadare och
simfåglar flyga i hundratal från sumpstrand till
sumpstrand, från vassdunge till vassdunge. Bro
kiga småfåglar af allehanda slag flyga bland vassen.
Strandskogen är rik på dufvor och andra fåglar.
En “tucán" 6) försvinner bland träden. Till och
med en gam har förvillat sig hit från indianernas
sopbacke.
En och annan alligator simmar makligt med
nosen öfver vattnet. Samlaren skall snart finna,
att om djurlifvet omkring sjön är rikt på arter,
så är faunan i vattnet vida fattigare. Blott en
liten fisk och tre sorters snäckor o. s. v. Men
detta har väl’sin orsak i att det finns så få sjöar
i hela denna trakt, blott en till med sött vatten.
Det är den laguna, där indianerna bo. De andra
två sjöarne som finnas här, hafva ännu mycket
fattigare djurlif. I lagunan hemma vid Quinta
är vattnet mättadt af salter och öfverallt springer
det fram heta källor. Ett litet kräftdjur, en ostrakod,
vågar sig där ända fram i vatten, som är 50
grader varmt. En fisk tyckes trifvas i det saltmättade vattnet. Den föder lefvande ungar. Dock,
omkring svafvelkällorna vid Quinta är det ännu
ganska lifligt djurlif, borta vid Laguna de la
Brea är det tyst. Svart är vattnet, hvita af salter
äro stränderna. Här och där är det hvita af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
