Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
lingen. Rik är jakten, men den är farlig. Vilden
kommer fram till en plats, där djuren bruka
dricka. En hjord af underliga, hästartade djur
vädra med sina snabelliknande nosar den an
nalkande faran och skynda bort. En jättebälta
blir också orolig och skyndar sig klifvande på
spetsarna af sina klor till sin hå’a. Men det är
ej ynglingen, som skrämt dem, utan en dolktiger,
som äfven vildens skarpa öga upptäckt bland
gräset. Tigerns dolkliknande tänder se verkligen
respektingifvande ut, där de sticka ned från den
breda öfverkäken på hvar sin sida om den smalare
underkäken. De äro ej för att bita med, utan
för att stöta och rifva med, liksom hvalrossens
betar. De äro utmärkta till att bända upp trög
djurens pansrade hud. Det var ej på hästarne
tigern lurade, de äro honom för snabba, utan
på jättebältan och ett annat stort trögdjur, som
makligt betar, stödande sig på armbågarna.
Marken dånar: det är en hjord elefantliknande djur, mastodonter, som passera. Det är
ett ståtligt skådespel. Men en har blifvit efter.
Det tunga djuret har sjunkit i slammet. Det
arbetar för att komma upp. Smutsen stänker
högt. Allt djupare sjunker djuret.
Den är storartad denna dödskamp. — —
Sedan dess hafva årtusenden förgått. Alla
dessa djurarter hafva försvunnit. Nya arter, långt
mindre till storleken, af smidigare byggnad, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
