Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
någon på att be dem leta efter de osaligas hästar,
efter deras lamas och hundar. Underliga hus
djur hade jättarne haft, det tyckte de nog, men
de började lära sig att söka efter ben äfven af
smärre djur.
En framstående djurälskare och djurkännare,
som skildrat pampans fauna, berättar, att när
guanacon känner, att den skall dö, söker han
upp ett ställe, där hans fäder dött; det är guanacons dödsplats. Går man dit, finner man marken
beströdd med ben, somliga af nydöda djur, andra
redan stadda i förmultning. Där borta i barran
korna midt emot lägret finner man öfverallt läm
ningar af jättebältors skal, ofta af ända till tio
individ samlade på några hundra meter. På
andra ställen finnas blott mylodonter o. s. v.
Delar af mastodonter finner man dock nästan
öfverallt, men äfven de mest hopade på särskilda
platser.
Har hvarje djurart haft sin dödsplats, dit
alla af arten gått att dö, när de känt döden
nalkas, eller är allt detta blott en tillfällighet?
Den har blifvit kallad jättarnes dödsdal,
Tarijadalen. Naturen vårdar där sina underliga
skapelsers grafvar. Fina acasior och kakteer med
granna blommor växa på mastodonternas grafvar.
Den var storartad denna djurvärld och den graf,
den fått, är den värdig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
