Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Jag bjuder pâ cigaretter, säger don Francisco
en artighet för hans vackra häst, slår med rid
spöt åt några af hans utmagrade, närgångna
hundrackor, smeker den äldste ungen, som ge
nast börjar tjuta och rusar att gömma sig
hos sin far. Don Francisco är ganska ståtlig,
ehuru enögd, ganska vacker, med fina drag, hög
panna och svart skägg. Där sitter äfven en bror
till honom, don Juan.
Utanför stugan stå två matacoindianer
och mala majs. Det är icke vildar från ur
skogen prydda med fjädrar och snäckskal, som,
när magen inte knorrar, och natten inte är för
kylig, med hurtigt och gladt leende tillbringa sitt
sorglösa lif. Nej det är vildar, som civilisa
tionen fattadt med sina polyparmar och slungat
in i grottekvarnen. Där gå de nu böjda och
mala majs, därför att de fått begär efter mer, än
urskogen kan gifva.
Men inte för att dricka maté eller för att
titta på doña Barbara har jag kommit, utan för att
med don Francisco gräfva ut en indiangraf. När
det börjar mörkna, oçh det går fort i tropikerna,
taga vi spadar och gå ned i backen, där en
chiriguan haft sin hydda. Där börja vi gräfva
och blotta på en meters djup en väldig dubbel
kruka, i hvilken chiriguanen sitter hophukad, med
sin röda, multnande bindel om pannan.
Det ligger hemsk stämning öfver en sådan
grafplundring om natten. Några rinnande, fläm5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
