Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
genomborra örsnibbarna, hvilka de utspänna kring
stora träklossar. De älska att pynta sig mer än de
andra. Det är de unga krigarne, som bära hals
band och ringar och plymer. De unga flickorna
ha sällan andra prydnader än en grann tatuering
eller målning, och en vildinna med blå cirklar
på kindbenen och i pannan samt röda streck
på näsan och kring munnen är verkligen mer
tilltalande än en, som ej är tatuerad och målad.
Det är ingenting af vildros, det är icke blommor,
som tilltala genom skönhet, de äro blott bisarra
och främmande dessa Chacosnårens barn.
Till Crevaux orkar ej Pilcomayo föra en
enda sten. Floden har ej tillräckligt fall. Där
emot för den massor af slamm, som vattnet
under regntiden breder vida ut öfver Chaco, och
som vinden under torrtiden för vidare. En matacoindian har sagt mig, att om jag i en månad lät
hundra indianer söka sten omkring Crevaux, så
skulle de ej finna en enda, icke ens ett gruskorn.
Chacovegetationen är torrskog, fattig på
undervegetation, palmlundar och stora gräs
marker. Under regntiden finnes vatten öfverallt,
under den torra årstiden kan man rida tiotal mil,
utan att finna en droppe. Det är därför farligt,
äfven oafsedt indianerna, att våga sig långt från
floderna in i skogen. Ingen upphöjning finnes,
icke den minsta kulle, marken är en oändlig
slätt eller går i stora vågor. Den enformiga
skogen ger den vilsekomne ingen ledning. Täta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
