Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ashluslayby, då de första av denna stam, som varit vid
fabrikerna, kommo hem igen. De mottogos med ovationer.
Hela byn hade gått dem till mötes och under de gamla
kvinnornas sång fördes de till sina hyddor, där de
välkomnades av sina små barn och hustrur. De hade så mycket
märkvärdigt med sig, gamla gevär, uniformer, socker,
tändstickor, krut, smällare, galonerade kepis, anelin m. m. Hur
mycket skall det ej finnas att berätta om, när man kommer
hem. Det bör vara minst lika underligt, som om en
jordinnevånare kom hem från en resa till månen. Hur
märkvärdigt skall det ej vara för de hemmavarande att få höra
talas om järnvägarna, fabriksmaskinerna, de elektriska
båglamporna, de kolossala hyddorna och allt annat nytt. De
lockas även de att göra den besvärliga, långa vandringen
och ännu vidsträcktare områden öppnas för den vita
mannen utan strid, utan svårigheter.
Tack vare dessa vandringar till Argentina sprides en stor
massa verktyg, knivar, vapen m. m., över hela El gran
Chaco och indianernas ursprungliga kultur förändras. Många
av dem lära sig under dessa färder något spanska, ty
indianerna ha lätt för detta språk. De lära sig till och med
ganska snart att tala rätt grammatikaliskt.
Till sockerfabrikerna komma mataco och choroti samt
delvis även toba med kvinnor, ungar, hundar, bohag, smuts
och ohyra och bygga där sina byar, alldeles som de bruka
i Chaco. De högre stående chiriguano och chané medföra
blott ett fåtal kvinnor och aldrig sina små barn, såvida de
ej ämna stanna för alltid. Chiriguano och chané bo i tält
eller i fabrikens ägare tillhöriga baracker.
Vid fabrikerna har jag sett indianerna arbeta, särskilt
mataco och chiriguano. De förra anses bäst till att skörda
sockerrören, de senare som grävare. Mataco och en del
chiriguano betalas för betingsarbete. De bästa chiriguano
äro dagsverkare och jämställas med de vita arbetarna. I
regel förtjäna chiriguano 1 à 1½ peso, matacomännen 40
centavos och matacokvinnorna 20 centavos utom maten om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
