Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han slår ihjäl med sin klubba och sedan binder fast om livet
med tränålen. Där ser man ett par fötter försvinna, där
ser man flera, som under skrik och skämt dyka om
varandra uti en bukt av floden med ganska stillastående vatten,
där fisken samlats.
Vid dessa fiskefärder får man riktigt tillfälle att beundra,
huru vackert vuxna dessa indianer äro. Man ser ingen,
som är korpulent, ingen, som har överdrivet stor mage.
Alla äro de väl byggda.
När man är trött av fisket, så slår man sig ned på
stranden, rastar och äter upp en del av fångsten. Resten bär
man hem till hustru och barn. Får man blott litet fisk, så
har man så mycket ansvarskänsla, att man ej äter upp allt
själv.
Choroti och ashluslay fiska utan kanoter. De ha inga
farkoster. Det är simmande och dykande som uttrar, som
de förfölja sitt byte.
Enligt den italienske forskningsresanden Boggiani[1], ha
däremot de ashluslay och choroti kulturellt närstående
lengua i paraguayska Chaco mycket kanoter. Liksom choroti
och ashluslay, ha varken toba, mataco eller chiriguano vid
övre Rio Pilcomayo farkoster. Det är likväl troligt att
choroti och ashluslay förr haft kanoter. Därpå tyder deras
spadars starkt paddelliknande form. Dessa ha kanske förr
använts både som paddlar och spadar.
När det är ont om fisk, spärra indianerna floden. En
sådan spärrning är här avbildad (bild 9). På ställningen,
på vilken en chorotigubbe sitter med sitt nät, bruka
indianerna ha eld för att värma sig och för att steka fisk. Med
slam isolerar man elden från träställningen, så att denna
ej brinner upp.
En annan fiskemetod, som är okänd bland dessa
indianer, men som annars är bekant för många indianstammar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
