Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härliga äro framförallt Pilcomayoflodens stora
sandstränder att leka på. Där tumla barnen om i sanden.
Indianbarnens första leksaker äro såsom våra barns
skallror. Av frukter, ben, bleckplåtar och annat göra
indianmammorna skallror åt sina små. Den tiden leka de med
sina mammor, som jollra och skämta med dem.
Indianbarnen lära sig livets allvar under lek, har jag
redan sagt. De uppfostras genom lek. Liksom våra barn
härma de stora, så härma indianbarnen även dem.
När ashluslayindianerna förde krig med toba, lektes
också krig av gossarna i ashluslaybyarna. Pojkarna delade sig
i två lag. Det ena föreställde ashluslay, det andra toba.
Vapnen voro stycken av rör, med vilka man knäppte
fruktkärnor på varandra. Striderna fördes under rop och tjut.
Gjordes en fånge, så skalperades han. Under det att
någon eller några höll fången, låtsade en annan ta skalpen av
honom.
Säkert hava indianbarnen vid Rio Pilcomayo mången
gång även lekt indianer och vita. Under de vilda
indianernas stridslekar går det likväl rakt inte vilt till. Råhet och
elakhet, som är så vanligt bland den vite mannens barn, är
uteslutet bland dessa barn, vilkas fäder äro verkliga
skalpjägare.
En dag hade jag anordnat målskjutning med pil och båge
i en ashluslayby. Följande dag anordnade gossarna i
samma by även målskjutning med sina leksaksbössor. Dessa
bössor, av vilka en liknande är här avbildad (bild 17), äro
vanliga bland indianbarnen i Chaco såväl vid Rio Pilcomayo
som Rio Parapiti.
Åtminstone åt de små gossarna och flickorna är det
föräldrar och andra äldre släktingar, som tillverka leksakerna.
Farfar eller morfar knyter gossens leksaksnät, men lär
honom också att knyta själv. Någon av de kvinnliga äldre
släktingarna forma de dockor, med vilka flickorna leka.
Att leka mor är här lika vanligt som bland våra flickor.
De dockor, man finner i bruk bland indianbarnen i Chaco,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
