- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
62

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vad kan man vinna när man spelar med indianerna?
Det vanligaste är väl, om man har tur, ett par gamla byxor,
en gammal skjorta eller något dylikt, som indianerna
erhållit av de vita. Där de vitas inflytande är obetydligt,
spelar man om halsbanden av snäckskalsskivor.

Ganska mycket har jag spelat med indianerna och alltid
förlorat, tack vare att motståndarna fuskat så våldsamt.
Anmärker man någonting om fusket, så skratta de. Skulle
man bli arg, anse de sannolikt, att man är dum. Det är
bara att förlora och lära.

Ej så sällan spela choroti och ashluslay på så sätt, att
de markera med en hög pinnar. Slår man fyra, får man
taga fyra pinnar o. s. v.

Lustigt är att se, huru indianerna räkna efter, vem som
fått mest pinnar. Var och en delar upp sina pinnar i
högar på två och två. Den ena tager sedan bort en hög och
den andra en motsvarande o. s. v., tills blott den ena har
pinnar kvar. Detta sätt att subtrahera är naturligtvis
mycket primitivt.

När man frågar en choroti eller ashluslay efter
räkneorden, så är han oftast mycket tveksam, när han kommit
över tre. Orden finnas likväl för högre tal åtminstone till
tio, men alla ha ej reda på dem. Indianen tecknar med
fingrarna det tal, som han vill uttrycka. Tårna tagas inte
till hjälp annat än för att säga många.

När indianbarnen lämnat leken bakom sig, då börjar
det andra kapitlet i deras liv. Det, som är ägnat åt
könslivet.

Efter leken kommer den fria kärleken.
Män och kvinnor.

Könslivet har redan för indianbarn på sex, sju år inga
hemligheter. De ha då redan sett allt. Könsumgänge
mellan ej manbara barn lär likväl ej förekomma, liksom även
flickorna vaktas av mödrarna före första menstruationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free