Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En del reseskildrare[1] utmålade den gifta kvinnans
ställning hos indianerna såsom mycket beklagansvärd. Detta
beror säkert i de flesta fall på ytlig observation. Man har
sett mannen, bärande blott sina vapen, åtföljd av hustrun,
lastad med hela bohaget, företaga långa vandringar, och
man har upprörts över kvinnans orättvisa behandling. Detta
är likväl alldeles naturligt och rättvist. Mannen bär vapnen
och ingen annan börda för att vara beredd att försvara de
sina och för att jaga, om tillfälle erbjuder sig. Det är nog
riktigt, att choroti- och ashluslaykvinnorna få arbeta hårt,
men de behandlas ej illa. Männen hjälpa dem i mycket.
Många av de verktyg, kvinnorna använda, tillverka männen
åt dem. De äga alla de redskap, kläder etc., de använda och
männen respektera deras äganderätt. När mannen gör en
bytesaffär, tages kvinnan ofta till råds.
En gång hade jag sålunda gjort upp med en
chorotiindian om att mot en skogskniv få byta mig till en
matacoskalp, som han hade. Affären var redan klar, då
gumman hans kom och lade sig emellan. Hon förbjöd helt
enkelt bytet. Till slut bjöd jag en häst för skalpen, men det
hjälpte inte. Gumman var envis och gubben »stod under
sandalen». Man kunde verkligen tycka, att mannen borde
ensam fått bestämma över den krigstrofé, han förvärvat.
Kvinnan representerar det arbetsamma elementet inom
stammen, men hon är ingen slav. Fullt frivilligt arbetar
hon flitigt för sin familjs underhåll.
I de stora dryckeslagen deltaga, såsom jag längre fram
skall tala om, chiriguanokvinnorna såväl som männen. De
senare intaga dock hedersplatsen. Choroti- och
ashluslaymännen dricka upp allting själva. Hos alla dessa indianer
äta ej kvinnor och män tillsammans. Det är också viktigt
att komma ihåg, vad vi lärt rörande de olika stammarnas
könsliv. Chorotikvinnan väljer sig sin följeslagare genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
