Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) / 76 (1926) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	Män	Kvinnor
Fjäderarbete .................	+
Läderarbete .................	+	+
Vapentillverkning .................	+
Snidade av kalebasser .................	+
Husbygge .................		+
Vävning, bandflätning.................		+
Insamling av vilda frukter.................		+
Boskapsskötsel.................	+	+
Syning.................	+	+

Ashluslay- och chorotistammarna äro socialt likställda
så tillvida, att en chorotiflicka kan ha ett kärleksförhållande
till en ashluslayman och en ashluslaykvinna till
chorotiman. Annorlunda är förhållandet mellan t. ex. choroti och
chiriguano. Mycket vanligt är, att chiriguanoindianer ha
tillfälliga förbindelser med chorotiflickor, när de träffas på en
gemensam arbetsplats; att en chiriguanska skulle giva sig åt
en chorotiindian, är däremot otänkbart. Chiriguano se ned
på de andra chacostammarna och dessa beundra i sin tur
chiriguano. Mellan stammarna här råder sålunda en stor
social skillnad.

Liksom hos flera andra folkstammar, där den fria
kärleken florerar, har denna institution hos choroti och andra
chacostammar utvecklats till prostitution, när stammen
kommit i beröring med de vita. Sålunda skicka de, i detta
avseende choroti moraliskt likstående toba, grupper av unga
flickor till Argentina under ledning av någon äldre kvinna.
Mataco sade öppet, att de, som förtjäna allra bäst vid
fabrikerna, voro de unga flickorna. Choroti flickorna sålde sig
åt de vite för c:a 50 centavos eller 4 alnar tyg. De
bolivianska soldaterna fingo dem för ett bröd. De yngsta
flickorna höllo sig i regel uteslutande till sina indianpojkar
och blandade sig föga till de vite. De gifta kvinnorna
hade aldrig några förbindelser med de vite. Hos
ashluslay hade inte fördärvet ännu 1909 lyckats få insteg.

Äldre, ogifta kvinnor har jag ej hört talas om bland
chacoindianerna. Däremot förevisades mig hos choroti
såsom en stor märkvärdighet en man, som aldrig haft en
kvinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>